
Mekaniska fel i balansorganet -den vanligaste orsaken till yrsel
2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Yrselcenter Stockholm
Sammanfattning: Yrselcenters mest typiska patient behandlas för lägesrelaterad yrsel. I folkmun kallas sjukdomen även “Kristallsjuka”. Det är den vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor.
Balansorganets kristaller ska normalt sett sitta fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristaller har lossnat från hinnsäcken Utriculus, sjunkit ned och ansamlats i klumpar i någon av balansorganets gångar. Vid huvudrörelser kommer kristallklumparna i rörelse, det stör gångens känselspröt och leder till korta yrselattacker, illamående och generell ostadighet.
Kristallsjuka är ett mekaniskt fel som påverkar balansorganens känselspröt. Kristallsjuka förekommer i en mängd olika varianter beroende på partiklarnas formation, i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat.
De två grundläggande varianterna har grekiska namn. Begreppet canal-lithiasis (=sten i kanal) beskriver lösa stenar i en båggångskanal. Cupulo-lithiasis (=sten på känselspröt) används om kristallerna har fastnat på båggångens känselspröt.
Den mest kända varianten beror på att kristallerna hamnat i den bakre båggången. De flesta varianter av kristallsjuka kan idag behandlas genom att de lösa kristallerna flyttas bort från båggångens känselspröt och tillbaka tlll hinnsäcken.
Otroligt vanligt
Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna och har därför tilldelats särskilt stort utrymme på vår webbplats. Kristallsjuka är ett otroligt vanligt tillstånd men managementet i allmän sjukvård kan variera mycket. Patienter med kristallsjuka diagnostiseras och behandlas inte alltid optimalt.
Av Yrselcenters alla patienter behandlas 30-40% för olika varianter av kristallsjuka. De flesta insjuknar första gången i 35-50 års åldern. Kristallsjuka förekommer inte hos barn. Rapporterade uppskattningar talar om 20% av vuxna i åldern 30-59 år och 30-50% i åldrarna 60-99år. Minst 30% av alla pensionärer har troligen haft episoder av kristallsjuka, men inte alla har varit medvetna om det.
Den svensk-österrikiske öronläkaren och nobelpristagaren dr Robert Barany var först med att beskriva ett fall av kristallsjuka 1921.
Hur fungerar det normalt
Balansorganet är en del av örat och det är inbäddat inuti skallens ben. Balansorganet består av två säckar s k hinnsäckar och tre bågformade gångar s k båggångar. Hela detta system är fyllt med vätska.
Vätskan ska normalt vara klar. Små mängder lösa partiklar finns troligen i de flesta människors båggångsvätska. Det är när mängden lösa partiklar överstiger en kritisk massa som yrsel uppkommer. Teoretiska beräkningar har föreslagit förekomsten av minst 62 lösa partiklar för att utlösa kristallsjuka.
Hinnsäckarna innehåller balanskristaller. Kristallerna ligger ovanpå en slags gel som håller fast dem. Kristallsystemets uppgift är att ge hjärnan information om hur huvudet är orienterat mot jordgravitationen.
Balanskristallerna består av kalciumkarbonat d v s av ett salt. Saltkristallerna nybildas och löses upp kontinuerligt i balansorganets vätska. Omsättningshastigheten för balanskristallerna har beräknats till 1-2 veckor.
Båggångarna är orienterade i tre olika plan. Varje båggång är utrustad med ett känselspröt, det liknar en svängdörr.
I samband med alla huvudrörelser accelereras vätskan i de olika båggångarna mot eller från känselsprötet. Känselsprötets rörelser registreras av känselsprötets känselceller och omvandlas till en elektrisk signal. Impulsen sänds via balansnerverna till hjärnan.
Information från sammanlagt sex olika känselspröt i de två balansorganen skickas ständigt till hjärnan via balansnerverna. Därmed kan hjärnan uppfatta hur huvudet förflyttas i tre olika plan.
Systemet med sex receptorer är imponerande känsligt och noggrant kalibrerat. Tyvärr är det inte perfekt. Även små fel i systemet kommer snabbt att ge upphov till kaotisk information.
Mekanisk störning Kristallsjuka
Vid kristallsjuka uppkommer ett mekaniskt fel i en av de sex båggångarna. Följden blir att ett av de sex känselspröten sänder felsignaler till hjärnan. Informationen är dessutom avvikande från de övriga känselsprötens informationer om huvudrörelser. Hjärnan förvirras av att inte få en samstämmig bild av omvärlden.
I samband med yviga huvudrörelser vid lägesförändringar uppkommer särskilt häftiga felimpulser. Då kan man uppleva korta yrselattacker och en känsla av att omgivningen roterar.
Kristaller lossnar från hinnsäcken
Vid Kristallsjuka har en mindre mängd balanskristaller lossnat från hinnsäcken Utriculus. De lösa kristallerna kan ha olika storlek. Med hjälp av tyngdlagen singlar de ned till någon av balansorganets gångar och ansamlas i klump-formationer.
Kristallpartiklarna kan lossna olika tider på dygnet. Men klump-ansamlingarna uppstår oftast efter det man har haft huvudet i stillhet ett tag. De allra flesta insjuknar därför på natten, tidigt på morgonen eller efter en tupplur. Alltså efter det man har varit stilla med huvudet en längre tid.
Lösa kristaller stör båggångens känselspröt
När vätskan innehåller lösa kristaller uppkommer sug- och tryckvågor mot känselsprötet som är mycket större än normalt. I samband med huvudrörelser kommer kristallklumpen att röra sig och det kommer att framkalla häftiga felimpulser från båggången känselspröt.
Framåtlutning av huvudet medför att partiklarna rinner framåt, det framkallar ett vätskeflöde mot känselsprötet. Känselsprötet trycks framåt och en kort yrselattack uppkommer så länge partiklarna rör sig.
Bakåtlutning av huvudet medför att partiklarna rinner bakåt, det framkallar ett vätskeflöde från känselsprötet. Känselsprötet sugs bakåt och en kort yrselattack uppkommer så länge partiklarna rör sig.
När huvudet hålls stilla i upprätt läge kommer den drabbade båggångens känselspröt inte att påverkas av de lösa partiklarna.
Kristallsjuka framkallar kraftiga felsignaler från det den drabbade båggången. Känselsprötets elektriska signaler till hjärnan motsvaras inte alls av den huvudrörelse man gör. Följden blir ett informationskaos i hjärnan. Signalerna påverkar ögonen som svarar med att göra kraftiga ryckiga rörelser s k nystagmus. Ögonrörelserna gör att man kan få ett intryck av att omvärlden snurrar. Den intensiva yrseln varar bara så länge kristallerna är i rörelse.
Vilka är symtomen
1. Korta dramatiska yrselattacker i samband med huvudrörelser och lägesförändringar. Ofta i samband med huvudrörelser när man fortfarande ligger i sängen tidigt på morgonen. Yrselattackerna varar från några sekunder till högst en minut.
Yrselattackerna kan utlöses av -en huvudrörelse på kudden -när man sitter upp i sängen -när man lägger sig bakåt i sängen -när man vrider sig åt ena hållet i sängen för att stänga av väckarklockan -när man bockar sig framåt för att knyta skorna -när man böjer huvudet bakåt för att se upp eller ska byta en glödlampa -när man gör situps på gymmet eller -under en yogaövning.
Särskilt obehagligt kan det vara att vakna nattetid av en plötslig yrselkänsla. Man har då utlöst kristallklumpens rörelse i båggången genom en huvudvridning på kudden i sömnen.
2. De främmande och häftiga balanssignalerna gör hjärnan förvirrad, det aktiverar flera andra hjärncentra och leder till en kaskad av obehagliga symtom. En diffus ostadighetskänsla, illamående av åksjuketyp och även kräkningar förekommer. Obehagskänslor i samband med alla huvudrörelser. Man kan ha svårt att gå rakt och kan behöva ta stöd mot väggarna. Sekundär överlevnadsångest är vanlig s k yrselångest.
Vid det första insjuknande brukar man blir sjukast. Många drabbades första tanke kan vara att de drabbats av en stroke eller någon ännu värre sjukdom i huvudet. Vid återfall är hjärnan bättre förberedd och hanterbarheten brukar bli bättre. Sensorisk mismatch vid kristallsjuka
Vad beror det på
Orsaken till att så många människor insjuknar med Godartad lägesyrsel är ännu oklar. I 70% av alla fall finner man idag ingen uppenbar förklaring. I 30% har studier påvisat en förklaring t e x en underliggande sjukdom i samma öra.
Tillståndet uppkommer ofta efter Skallskador. Det kan utlösas av vibrationer mot huvudet t e x av tandläkarbehandlingar med borr. Andra sjukdomar i örat ökar risken för kristallsjuka är t e x Menieres sjukdom och Vestibularisneurit. Det finns även kopplingar till sjukdomarna Migrän och benskörhet. Det spekuleras om ett samband till vitamin D-brist. Långvarigt sängläge, t e x efter det man genomgått en operation, ökar risken för kristallsjuka..
Var får man hjälp
Vid det första insjuknandet av kristallsjuka rekommenderas en konsultation hos en yrselkunnig vårdgivare, för att bekräfta diagnosen kristallsjuka och därmed samtidigt utesluta andra yrselorsaker.
De flesta svenska vårdgivare känner till den vanligaste varianten av kristallsjuka. Inte alla vårdgivare känner sig trygga i att diagnostisera var de lösa partiklarna befinner sig och att utföra en botande manöver. Många patienter kan därför få en behandlingsbeskrivning i handen för att försöka utföra manövrar på egen hand.
En tysk studie visade att av 100 patienter med kristallsjuka sökte bara 80% sjukvård. Av de som sökte sjukvård fick de flesta en otillräcklig behandling. Bara 10-20% av de vårdsökande uppskattades ha fått en god behandling. (Hannelore-Neuhauser-Lempert 2007)
Det är inte farligt att behandla ”fel” sida eller ”fel” båggång. Men det hjälper förstås inte utan ger snarare mer yrsel.
Teknisk utrustning för att videofilma ögonrörelser videonystagmoskopi VNS underlättar diagnostiken av kristallsjuka. Både utrustning och förmågan att läsa av ögonrörelse finns oftast på öron-näsa-hals-mottagningar.
Internationella referenser
Barany sällskapets internationella diagnoskriterier (engelska)