Mekaniska fel i balansorganets gångar – den allra vanligaste orsaken till yrselkaos

2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Yrselcenter Stockholm

Sammanfattning: Godartad lägesyrsel kallas i folkmun även kristallsjuka. Det är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor.

Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck Utriculus på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat, sjunkit ned och ansamlats i balansorganets bakre del, där de bildar klumpar i systemet av gångar.

Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen i samband med huvudrörelser i sängen eller efter uppsittning. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat.

Teoretiska beräkningar har föreslagit att det behövs minst 62 st lösa partiklar med 10 mikrometers storlek i en båggång för att kunna utlösa typiska symtom vid kristallsjuka.

För de olika varianterna används grekisk nomenklatur. Begreppet Canal-lithiais beskriver lösa stenar i en båggångskanal (lithiasis =stensjukdom). Cupulo-lithiasis används om kristallerna har fastnat på båggångens känselspröt (cupula =båggångskänselspröt).

Den vanligaste varianten beror på att kristallerna hamnat i den bakre båggången. De flesta varianter av kristallsjuka kan idag behandlas genom att de lösa kristallerna flyttas ut ur balansorganets båggång.

Otroligt vanligt

Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna och har därför tilldelats särskilt stort utrymme på vår webbplats. Kristallsjuka är ett otroligt vanligt tillstånd men diagnostiseras inte alltid i den allmänna sjukvården.

Av Yrselcenters patienter lider uppskattningsvis 40% av olika varianter av kristallsjuka. De flesta insjuknar första gången i 35-50 års åldern. Det kan förekomma hos tonåringar men är mycket ovanligt hos barn. Rapporterade uppskattningar talar om 20% av vuxna i åldern 30-59 år och 30-50% i åldrarna 60-99år. Minst 30% av alla pensionärer har sannolikt haft episoder av kristallsjuka, men inte alla är medvetna om det.

Den svensk-österrikiske öronläkaren och nobelpristagaren dr Robert Barany var först med att beskriva ett fall av kristallsjuka 1921.

Hur fungerar det normalt

Balansorganet är en del av örat och det är inbäddat inuti skallens ben. Balansorganet består av två säckar s k hinnsäckar och tre bågformade gångar s k båggångar. Hela detta system är fyllt med en klar vätska.

Hinnsäckarna innehåller balanskristaller. Kristallerna ligger ovanpå en slags gel som håller fast dem. Kristallsystemets uppgift är att ge oss information om hur huvudet är orienterat mot jordgravitationen.

Båggångarna är orienterade i tre olika plan. Varje båggång är utrustad med ett känselspröt, de liknar en svängdörr.

I samband med huvudrörelser accelereras vätskan i de olika båggångarna mot eller från känselsprötet. Känselsprötets celler känner av dess rörelser. Information från sammanlagt sex olika känselspröt i de två balansorganen skickas hela tiden till hjärnan via balansnerverna. Därmed kan vi uppfatta hur vi rör huvudet och hur det förhåller sig till tyngdlagen.

 

Vilka är mekanismerna vid Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”

Vätskan i båggångarna ska normalt vara klar. Små mängder lösa partiklar finns troligen i de flesta människors båggångsvätska. Det är när mängden lösa partiklar överstiger en kritisk massa som yrsel uppkommer. Teoretiska beräkningar har föreslagit minst 62 lossnade partiklar. Vid Kristallsjuka har en större mängd balanskristaller lossnat från hinnsäcken Utriculus. De lösa kristallerna singlar med tyngdlagens hjälp ned i någon av balansorganets vätskefyllda gångar och ansamlas i klumpar. Eller så fastnar kristallerna på någon av båggångarnas känselspröt.

Kristallpartiklarna kan lossna olika tider på dygnet. Men klump-ansamlingarna uppstår oftast efter det man har haft huvudet i stillhet ett tag. De allra flesta insjuknar därför på efternatten och tidigt på morgonen. Alltså efter det man har varit stilla med huvudet i flera timmar.

Lösa kristaller påverkar båggångens känselspröt

Båggångens känselspröt påverkas i samband med huvudrörelser. Då kommer partikelklumpen att åka kana en bit i båggången. Denna rörelse påverkar vätsketrycket i båggången, vilket i sin tur påverka båggångens känselspröt till en onormalt häftig rörelse.

När vätskan innehåller en kristallklump uppkommer sug- och tryck mot känselsprötet som är mycket större än normalt.

Bakåtlutning av huvudet medför att partiklarna rinner bakåt, det framkallar ett vätskeflöde från känselsprötet.

Känselsprötet sugs bakåt och en kortvarig yrselkänsla uppkommer så länge partiklarna rör sig.

 

 

När huvudet hålls stilla i upprätt läge, kommer den drabbade båggångens känselspröt inte att påverkas av de lösa partiklarna.

Då uppkommer ingen dramatisk yrsel. Däremot är det vanligt att uppleva illamående och en diffus åksjukekänsla efter tidigare upplevda yrselattacker.

 

 

 

Kristallsjuka framkallar kraftiga felsignaler från det den drabbade båggången. Känselsprötets elektriska signaler till hjärnan motsvaras inte alls av den huvudrörelse man gör. Följden blir ett informationskaos i hjärnan. Signalerna påverkar ögonen som svarar med att göra kraftiga ryckiga rörelser s k nystagmus. Ögonrörelserna gör att man kan få ett intryck av att omvärlden snurrar. Den intensiva yrseln varar bara så länge kristallerna är i rörelse. Om huvudet hålls helt stilla så upphör karusellyrseln snabbt igen.

Vilka är symtomen

1. Korta dramatiska yrselattacker i samband med huvudrörelser och lägesförändringar. Ofta i samband med huvudrörelser när man fortfarande ligger i sängen tidigt på morgonen. Yrselattackerna varar från några sekunder till högst en minut.

Yrselattackerna kan utlöses av -en huvudrörelse på kudden -när man sitter upp i sängen -när man lägger sig bakåt i sängen -när man vrider sig åt ena hållet i sängen för att stänga av väckarklockan -när man bockar sig framåt för att knyta skorna -när man böjer huvudet bakåt för att se upp eller ska byta en glödlampa -när man gör sitt-ups på gymmet eller -under en yogaövning.

Särskilt obehagligt kan det vara att vakna nattetid av en plötslig yrselkänsla. Man har då utlöst kristallklumpens rörelse i båggången genom en huvudvridning på kudden i sömnen.

2. De främmande och häftiga balanssignalerna gör hjärnan förvirrad, det aktiverar flera andra hjärncentra och leder till en kaskad av obehagliga symtom. En diffus ostadighetskänsla, illamående av åksjuketyp och även kräkningar förekommer. Obehagskänslor i samband med alla huvudrörelser. Man kan ha svårt att gå rakt och kan behöva ta stöd mot väggarna. Sekundära ångestsymtom är mycket vanliga s k yrselångest.

Vid det första insjuknande brukar man oftast blir sjukast. Då kan man även drabbas av panikkänslor och oro. Många drabbades första tanke kan vara att de drabbats av en stroke eller någon ännu värre sjukdom i huvudet. Vid återfall är både hjärna och psyke bättre förberedda och hanterbarheten brukar vara bättre.

Olika varianter

Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel förekommer i flera olika varianter beroende på i vilken båggång och hur nära dess känselspröt kristallerna har hamnat.

Den överlägset vanligaste varianten beror på att kristallerna med tyngdlagens hjälp hamnat i den bakre båggången. Det är lätt att förstå med tanke på att denna del av balansorganet är den lägst belägna när man ligger och sover.

Den minst vanliga varianten är lösa kristaller i den främre båggången. Teoretiskt borde det vara omöjligt att få in lossnade partiklar där utan att först göra kullerbyttor och liknande huvudrörelser.

Många mekanismer kring kristallsjuka är fortfarande outforskade. Denna webbplats presenterar kända varianter av kristallsjuka och beskriver tre av dem ingående.

Godartad och elakartad lägesyrsel

Begreppet Godartad- används för de flesta varianter av lägesrelaterad yrsel för att tydliggöra att det inte rör sig om en allvarlig farlig sjukdom.

Men lägesrelaterad yrsel kan också förekomma i samband med störningar i hjärnans funktion t e x vid Multipel skleros MS. Vid dessa ovanliga varianter av lägesyrsel är undersökningsfynden avvikande. Särskilda kriterier finns för att avgöra om lägesutlösta ögonrörelser nystagmus ska tolkas som godartade eller inte. Lägesrelaterad yrsel som inte ter sig typisk bör därför alltid utredas av en yrselkunnig läkare.

Hur kan kristallsjuka diagnostiseras

Balansorganens impulser är ihopkopplade med ögonens rörelser. En undersökare kan diagnostisera den aktuella varianten genom att provocera fram en lägesutlöst yrselattack och samtidigt observera de uppkomna ögonrörelserna s k nystagmus.

Undersökningen sker genom att de olika båggångarna undersöks en i taget. Den undersöktes huvud förs åt olika håll och till olika lägen. Ögonrörelserna som uppkommer ger undersökaren information om balansimpulserna är normala eller rubbade.

För att tydligt kunna se uppkomna ögonrörelserna används tekniska hjälpmedel.

VNS videonystagmosskopi består av en mask med två videokameror som filmar ögonen, bilderna visas på TV-skärmar.

Eller så används tjockbottnade glasögon med små lampor som belyser ögonen, Frenzels glasögon.

Hur kan Godartad lägesyrsel diagnostiseras?(Balanslaboratoriet)

 

Hur kan kristallsjuka behandlas

När man tagit reda på i vilken båggång de ihopklumpade partiklar finns kan en botande behandling för just denna båggång utföras s k re-positioneringsmanöver. Genom en serie huvudrörelser kan de lösa kristallerna rullas tillbaka till sin hemmahamn i hinnsäcken.

Därmed blir båggångsvätskan fri från kristallklumpar och känselsprötet kan börja röra sig normalt igen. De felaktiga balansimpulserna till hjärnan uteblir och informationskaoset i hjärnan avtar.

En re-positioneringsmanöver tar bara några minuter att utföra. Med VNS videonystagmosskopi kan en behandlare följa de ögonrörelser som uppkommer under manövern. Därmed kan man bekräfta att partiklarna verkligen rör sig åt rätt håll mot hinnsäcken eller påvisa om partiklarna hakar upp sig under behandlingen och åker tillbaka ned i båggången.

Manövrarna är inte svåra att utföra. Framgångsfaktorer är att veta var i båggångssystemet kristallerna har hamnat och att manövrarna utförs i rätt hastighet och i de föreskrivna vinklarna.

Även utan en aktiv behandling brukar kristallsjuka i 70% av fallen klinga av inom några dagar eller veckor. Man föreställer sig att de lösa partiklarna i dessa fall har löst upp sig i båggångsvätskan.

Egenbehandling

De vanligaste varianterna är ofta lätta att behandla. Innan en behandling genomförs bör man fastställa vilken typ av lägesyrsel det rör sig om, i vilken av de tre båggångarna partiklarna ansamlats och om det är höger eller vänster balansorgan som är drabbat.

Vid återkommande skov bör man lära sig att själv utföra botande manövrar. Oftast är det samma båggång som spökar. Eftersom manövrarna i sig framkallar yrsel krävs en smula mod att genomföra dem själv.

Man kan minska yrseln som uppkommer av manövrarna genom att använda snabbverkande åksjukemedel t e x receptfria Calma®. Som patient vid Yrselcenter kan Du välja distansmonitorering med Vertigocatcher. Då får Du via mail besked om vilken slags kristallsjuka Du har fått, viken manöver som ska utföras och även en bekräftelse på när kristallsjukan har läkt ut igen.

Förebyggande behandling

En studie har föreslagit att människor med täta återfall borde röra sitt huvud särskilt mycket för att slippa klumpbildningar i båggångsvätskan. Vid täta återfall kan man prova att undvika att sova på den symtomgivande sidan. Man stoppar en ryggkudde innanför pyjamasjackan för att inte rulla över mot den sjuka sidan och somnar på sin friska sida. Vid känd vitamin D-brist bör denna behandlas.

Riktigt bra förebyggande behandling saknas idag men med en kunskap och självbehandlingar kan återkommande skov avslutas raskt.

Kristallsjukans kristaller

Ska man föreställa sig kristallsjukans kristaller som små klossar som far omkring i ett rörsystem?

Nej, man ska snarare föreställa sig lösa kristaller som rör sig i en vattenliknande vätska. Ungefär som i en snökyrka.

Var får man hjälp

Vid första insjuknandet med lägesrelaterad yrsel rekommenderas en konsultation hos en yrselkunnig vårdgivare, för att bekräfta diagnosen kristallsjuka och därmed samtidigt utesluta andra yrselorsaker. De flesta svenska allmänläkare känner till behandlingsmanövern för den vanligaste varianten av kristallsjuka.

Men inte alla vårdgivare vill hjälpa till att utföra manövern. Det svenska sjukvårdssystemet medger ingen särskild ersättning för båggångsmanövrar. Många patienter får därför nöja sig med en hänvisning till yrsel.com eller så får man en behandlingsbeskrivning i handen för att försöka utföra manövrar på egen hand. Det är inte farligt att behandla ”fel” sida eller ”fel” båggång men det hjälper förstås inte utan ger snarare ett tillfälligt ökat obehag.

Undersökning med videonystagmosskopi VNS underlättar diagnostiken av kristallsjuka. Både utrustning och vana att läsa av ögonrörelse finns i regel på öron-näsa-hals-mottagningar.