Multipla åldersrelaterade skavanker i balanssystemet
2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Sammanfattning: Yrsel och ostadighetskänsla är vanligt hos äldre människor. 25-40% av alla personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som ett förväntat tillstånd p g a av en mängd åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet.
Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i balansorganen, syn, hörsel och kroppens känselkroppar till en avtagande mängd inkommande balanssignaler. Det leder till en permanent informationsbrist om hur omgivningen ter sig och det medför en känsla av osäkerhet.
Balanssystemet är sammankopplat med många andra nervsystem t e x nervsystemet Hippocampus. Hippocampus bidrar till rumslig orientering, korttidsminne, hantering och sammanställning av sensoriska informationer och förmåga till mental koncentration. När mängden balansimpulser minskar har man med röntgenundersökningar kunnat påvisa att Hippocampus krymper. Det medför en försämrad orienteringsförmåga i nya miljöer och sämre minne.
Sämre minnesfunktioner och nedsatt koncentrationsförmåga kan också uppkomma p g a av åldrande i hjärnan t e x vid Demenssjukdomar.
Till det kommer en trötthet och tröghet i de system som ska hjälpa oss att upprätthålla balansen t e x hållningsmuskulatur och blodtrycksreglering.
En äldre person tenderar därför att röra sig allt mindre, det leder till avtagande styrka i de upprätthållande muskelgrupperna och stelare leder. Symtomen är en ständig ostadighets- och osäkerhetskänsla när man går och står. Särskilt i nya och mörka miljöer, när man inte ser bra. Ofta kan tillståndet dessutom kompliceras av en rädsla för att falla. De som domineras av en ständig skräck för att tappa balansen och falla kan utveckla en ond cirkel med undvikande beteenden för rörelser som leder till att många inlärda balansfärdigheter till slut går förlorade.
Störningar i balansorganen är mycket vanliga hos äldre men blir sällan undersökta. Nedsatt funktion i båda balansorganen, ensidiga skador i en av balansorganen som medför skeva balanssignaler och olika varianter av godartad lägesyrsel ”kristallsjuka” har i vetenskapliga undersökningar av äldre påvisats vara mycket vanliga. En amerikansk studie visade att minst 10% av alla pensionärer lider av pågående godartad lägesyrsel, en omedelbart behandlingsbar sjukdom.
Behandlingen vid åldersyrsel är information om tillståndet, att åtgärda behandlingsbara sjukdomar, att optimera den äldres förutsättningarna att fungera, förebygga fallskador, anpassa boendemiljön t e x med starkare ljussättning och regelbunden träning för att bevara den balansfunktion som faktiskt finns. Godartad lägesyrsel ”kristallsjuka” är en omedelbart botbar yrselsjukdom som många äldre lider av. Till skillnad från yngre drabbade som beskriver distinkta lägesrelaterade yrselattacker kan de äldres symtomen huvudsakligen domineras av en daglig ostadighethetskänsla. En bedömning av en yrselkunnig läkare är därför alltid lönsam.
Det är också viktigt att förebygga fallolyckor. Fallolyckan hos äldre sker allra oftast nattetid i samband med att man rör sig mellan sängen och toaletten. Ny forskning har påvisat vikten av regelbunden fysisk ansträngning hos äldre: Fysisk aktivitet motsvarande 2,5 timmes promenad per vecka har visat sig förlänga livet med 3,4 – 4,5 år.
Åldersyrsel – en multifaktoriell störning
2020 Krister Brantberg leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Professor
Vad är det
Ett vanligt tillstånd hos äldre personer som ger ostadighet och balansproblem.
Vad är orsaken
Orsaken är åldrandet av balanssystemet. Det får till följd att balansorgan, syn och känsel inte längre kan lämna lika korrekt information till hjärnan om de rörelser som sker. Hjärnan får därmed sämre förutsättningar för att kunna ställa samman informationen från dessa tre system till en sann och enhetlig bild. Hjärnan klarar därför sämre att styra de kompenserande muskelspänningar som behövs för att ”hålla balansen”. Till exempel, om en person står vid ett övergångsställe och vrider huvudet åt vänster så registrerar balansorganen i öronen att det sker en huvudvridning åt vänster, med synen noteras att omgivningen flyttar sig åt höger i förhållande till huvudet, nackmuskulaturen noterar att huvudet vreds åt vänster i förhållande till kroppen och från fotsulorna kommer information om att det inte skedde någon förändring av kroppens position i förhållande till underlaget. Med denna informationsmängd kan hjärnan vid ett välfungerande balanssystem få en korrekt uppfattning om den rörelse som skedde. Hjärnan jämför sedan med i sitt ”minneskartotek” om hur informationsflödet vid denna slags rörelse ska vara. Ostadighet uppstår om informationsflödet från balansorganen, synen och känseln inte stämmer inbördes. Ostadighet uppstår också om hjärnans sammanställande förmåga av informationsflödet är nedsatt, liksom om muskulaturen är försvagad och ej längre så väl kan ”hålla balansen”.
Vad är symtomen
Ostadighet och osäkerhet i stående och gående, men besvärsfrihet i liggande och sittande.
Vad är behandlingen
”Aktivt leverne” innefattande mycket rörelser och balansträning. Åtgärder i syfte att optimera balanssystemet, t.ex. välanpassade glasögon, stadiga skor, ev. käpp och rollator.
Var får man hjälp
Husläkare bedömer behov av eventuell vidare medicinsk utredning och läkemedelsjustering. Sjukgymnast kan sedan visa vilka rörelser som bäst tränar balansförmågan.
Patientfall Multifaktoriell åldersyrsel
Mer info av Cia Hunhammar leg sjukgymnast, Msc & Christian Geisler