Vestibularisneurit beror på en plötslig blockering av ledningsförmågan i det ena örats balansnerv. Man tror att det oftast rör sig om en övergående inflammation i nerven, att nervvävnaden har åldrats eller också har nervcellerna i balansorganet blivit skadade.

Idag pekas virusangrepp ut som den troliga orsaken. Antingen en aktivering av slumrande herpes zoster virus som redan finns i nervknutorna eller en nyinfektion av förkylningsvirus som angriper nervvävnanden.

Vestibularisneurit förekommer oftare under vår och höst vilket kan tala för att hypotesen om förkylningsvirus är rätt.

Symtom

De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta med kräkningar. Andra symtom är påtagliga svårigheter att gå och stå utan stöd, uttalad trötthet och svårigheter att fokusera synskärpan. Alla huvudrörelser ökar symtomen. En skada i ett balansorgan kan ge upphov till en kaskad av olika symtom läs mer.

Symtomens omfattning beror b l a på om signalavbrottet är begränsat partiellt bortfall eller om signalflödet från det ena balansorganet helt upphört fullständigt bortfall. I det senare fallet behöver man ofta ligga till sängs i några dygn. Därefter återkommer successivt förmågan att gå och det blir lättare att fokusera blicken normalt igen. Rehabiliteringstiden varierar mellan olika människor. I det akuta skedet vill man helst ligga helt stilla med huvudet och blunda.

En del drabbade kan få en förkänning med några minuter eller en timmes lång övergående ostadighetskänsla. Förkänningen kan inträffa något eller några dygn före insjuknandet.

Stroke kan imitera vestibularisneurit

Hjärninfarkt s k stroke i lillhjärnan och i hjärnans stam är ovanliga tillstånd. Men de kan ge precis samma symtom som vid vestibularisneurit. Vid alla tillstånd av yrsel som börjar ur-plötsligt och där förmågan att gå och stå är påtagligt påverkad bör man därför ta kontakt med akut-sjukvården för att snabbt fastställa en säker diagnos.

En yrselkunnig läkare kan särskilja akut yrsel som beror på vestibularisneurit från livshotande stroke genom användningen av särskild undersökningsmetodik. På Yrselcenter används särskild teknisk utrustning för att kunna avgöra om yrsel har godartade orsaker eller beror på allvarlig sjukdom i hjärnan.

Kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, att se föremål dubbelt, svårigheter att tala eller svälja ingår inte vid vestibularisneurit. Inte heller förekommer lockkänsla, öronsus (tinnitus) eller hörselnedsättning i något öra samtidigt.

Behandling

Utöver chocken över att ha förlorat balansförmågan söker drabbade sig till en akutmottagning för att få hjälp mot det kraftiga illamåendet, att ta sig till och från toaletten och att tillföra vätska och salter till kroppen. Ofta kan det vara aktuellt med ett eller några dygn på sjukhus.

Åksjukemedel som dämpar balanssystemets känslighet, läkemedel mot kräkningar och vätska i form av dropp gör stor nytta i det akuta skedet. Behandling med kortison under sjukdomens första dygn har i några studier visat sig ge en kortare rehabiliteringstid och större chans till att återfå funktionen i balansnerven.

Åksjukemedel minskar den dramatiska skevheten mellan balansorganen och kan användas under akutfasen, men bör sedan helt undvikas för att inte störa läkningsprocessen.

Den allra viktigaste behandlingen påbörjas så fort den akuta fasen på 2-3 dygn är över. Det brukar vara när den intensiva karusellkänslan avtagit. Behandlingen innebär fysisk aktivitet, kropps- och huvudrörelser trots att man hellre skulle vilja ligga kvar i sängen och vila.

Till att börja med behöver hjärnan ”väckas” för att förstå att balansorganens signalflöden är ändrade. Sedan kan hjärnan börja anpassa sig till den nya situationen. En justering och om-organisation av det komplexa balanssystemet blir nödvändig. Denna process sker i viss mån automatiskt med hjälp av det centrala nervsystemet. Men läkningstiden kan förkortas betydligt genom tidiga träningsinsatser.

Efter vestibularisneurit är en sjukskrivningsperiod på en till två veckor, beroende på arbetets typ, behövlig för de flesta. Därefter kan ibland en period med deltidssjukskrivning bli aktuell. Långtidssjukskrivning till vila och fysisk inaktivitet är däremot direkt skadlig. Man kan inte vila sig frisk efter vestibularisneurit.

Var får man hjälp

I många fall ger vestibularisneurit så påtagliga symtom att man söker sig till en akutmottagning. Här görs en bedömning av lillhjärnans och hjärnstammens funktion och en undersökning av ögonens ofrivilliga rörelser s k nystagmusanalys. Man brukar då använda sig av speciella glasögon med tjocka linser eller en mörk mask med videokameror som filmar ögonen.

En yrselkunnig läkare använder sig av flera undersökningstekniker för att bekräfta vestibularisneurit. HINTS for stroke är undersökningsteknik för att upptäcka eller utesluta stroke. Det viktigaste testet för att skilja ut vestibularisneurit från akuta sjukdomar i hjärnan kallas huvudimpuls-test. Man prövar då den drabbades förmåga att med blicken fokusera en punkt samtidigt som man gör en liten knyckliknande huvudrörelse.

Hur kan tillståndet förbättras

Betydelsen av tidig rörelseaktivering och balansträning kan inte nog betonas. Rörelser med huvudet kan kännas obehagliga och tröttande på tredje dagen efter ett insjuknande med vestibularisneurit. Men träningen kan vara skillnaden mellan ett snabbt eller fördröjt tillfrisknande. Därför är det mycket värdefullt att få träffa en sjukgymnast som kan ge information, instruktioner om särskilda övningar samt stöd och uppmuntran under träningen.

Hos en minst en tredjedel av de drabbade återkommer ledningsfunktionen i den skadade balansnerven helt inom ett år. Hos övriga kan funktionen i balansnerven förbättras mer eller mindre. Förbättringen av nervfunktionen spelar i regel inte någon roll för återgången till normalt liv. Hjärnan har nämligen stora resurser för att kompensera det minskade inflödet av balanssignaler från den sjuka sidan och att använda strategier för att hantera felimpulser i balanssystem.

Vanligt med trötthet och nedsatt mental skärpa

Efter en skada på ett balansorgan behöver hjärnan avdela arbetskapacitet till kompensationsprocessen. Därför är det vanligt med trötthet och matthet veckorna efter insjuknandet. Även den mentala kapaciteten kan vara tydligt påverkad. Känslan av att återfå normal balans blir tydligare med tiden men många kan uppleva förbättringen ryckvis som en berg-och-dal-bana, omväxlande dagar av förbättring och försämring.

Typiskt förlopp

Ett genomsnittligt typiskt förlopp vid vestibularisneurit innebär 3 dygn med uttalade symtom och behov av sängläge, 3 veckor med successivt avtagande besvär och i vissa fall upp till 3 månader med lindriga besvär. Uppföljningsstudier har visat att de allra flesta (85%) är helt besvärsfria ett år efter en genomgången vestibularisneurit.

Olika typer av vestibularisneurit

Typ 2 -nedre grenen: signalerna från balansorganets bakre båggång och hinnsäcken Sacculus blockeras. Förblir oftast odiagnostiserad i allmän sjukvård, kan bara diagnostiseras med hjälp av VHIT och VEMP.

.