Patientfall 5. De-kompensation efter en skada på ett balansorgan
2019 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH sjukdomar
För tre år sedan drabbades Fredrik av kraftig yrsel. Väggarna snurrade plötsligt runt honom på ett rytmiskt sätt i nästan 2 dygn. Han hade svårt att gå, att fokusera blicken, kunde bara ta sig fram krypande på golvet och kräktes och mådde väldigt illa.
Undersökningen visade då att han hade förlorat all funktion i det vänstra balansorganet. Han fick därför diagnosen ”virus på balansnerven” vänster och var sjukskriven i två veckor. Han minns att det tog några ytterligare veckor innan balansen blev normal och innan tröttheten upphörde.
Sedan dess har han kunnat förnimma att ”det gungar till” i huvudet i samband med att han gör snabba huvudrörelser. Sällan på mornarna och då han är utvilad. Besvären brukar var mer påtagliga på eftermiddagarna och när han varit stressad.
Sedan två månader tillbaka befinner han sig nu i skilsmässa som kompliceras av en vårdnadstvist om hans två barn. Han har varit både arg, ledsen och haft svårare att sova på nätterna. Numera vaknar han flera gånger varje natt och har svårt att somna om.
Sedan omkring två månader har han fått tillbaka en del balansbesvär. Inte den kraftiga snurryrseln han upplevde för tre år sedan. Snarare en varierande ostadighets- och osäkerhetskänsla. Alla huvudrörelser ger numera alltid en tydlig känsla av gungande som om hjärnan hängde efter på något sätt. Ostadigheten kan variera från dag till dag men ökar tydligt när hans livssituation känns särskilt ansträngd.
På Yrselcenters laboratorium analyseras Fredriks balansimpulser. Efter en lätt skakning av Fredriks huvud ser undersökaren att ögonen tenderar att röra sig ryckvis åt höger. Samma fynd uppkommer när en vibrator hålls mot skallbenet bakom vardera örat.
Undersökningen VHIT bekräftar att det vänstra balansorganet fortfarande är kraftlöst. VHIT mäter inte bara den mellersta båggången utan samtliga balansorganets båggångar. VHIT kan påvisa att alla tre av det vänstra balansorganets båggångar ät utslagna. Och att snabba huvudrörelser åt vänster ger upphov till blixtsnabba sjukliga ögonrörelser s k saccader.
Kommentar
Hjärnan har en enastående kapacitet att programmera om och kompensera för olika störningar och skador i kroppen. Denna omprogrammering sker även efter störningar i ett balansorgan.
Fredriks skada på det vänstra balansorganet har kunnat läkas genom att hjärnan lärt sig räkna om och justera för att signal-inflödena är olika från de bägge balansorganen. Hjärnan har lärt sig att öka signal-insläppet från den skadade svaga sidan samtidigt som den har minskat signal-flödet från den friska sidan. Denna s k centrala kompensation har fungerat utmärkt bra i tre år. Men i samband med stress, oro, nedstämdhet och dålig nattsömn har denna mekanism försämrats. Fredriks tillstånd av skeva balanssignaler kompenseras sämre när hans hjärna blir trött. Hans gamla balansstörning har ”de”-kompenserats. Hans hjärna upplever åter en konflikt av att balansimpulserna är så olika från de två balansorganen. I samband med alla snabba huvudrörelser blir skillnaden särskilt tydlig. De-kompensation är en vanlig orsak till att patienter med skador i balansorganen försämras i samband med perioder av stress och trötthet.
Stress kan vara såväl av emotionell som av fysisk typ. Vanliga orsaker som sätter ned hjärnans arbetskapacitet och kompensationsförmåga är oro, nedstämdhet, dålig sömnkvalitet, perioder med infektioner eller smärtupplevelser.
Fredrik förbättrade sin fysiska och mentala kondition genom att börja motionera mer regelbundet. Insikten om orsakerna till hans ostadighet gjorde symtomen mer hanterbara. Hans oro och sömnstörningen förbättrades. Och efter att vårdnadstvisten hade lösts försvann yrselsymtomen igen.