Patientfall 11. Yrselångest efter ett skov av Godartad lägesyrsel
2021 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Ylva är en noggrann och ansvarstagande ekonomichef på ett större företag. Hon tar ofta på sig mer arbetsuppgifter än hon egentligen borde. Hon tränar regelbundet på gym varje dag. Hon har tidigare aldrig varit allvarligt sjuk. Ylva är van att ha full kontroll över sina bokslut, sitt liv och definitivt över sin balansfunktion.
Ylva har plågats av yrsel i över en månad. Inför sitt första besök på Yrselcenter har hon ombetts att förbereda en beskrivning av hur symtomen började och hur de har utvecklats sedan dess.
Allt elände började en natt för sex veckor sedan. Då vaknade hon plötsligt av en kraftig karusellyrsel-känsla. Kanske i samband med att hon hade gjort en huvudrörelse i sömnen för när hon vaknade låg hon med huvudet åt höger på kudden. Efter en kort stund slutade snurrandet och hon lyckades somna om igen.
När hon någon timme senare, vid 06-tiden, skulle sätta sig upp i sängen för att gå och kissa, utbröt en ny yrselattack. Hon lyckades ta sig till toaletten genom att ta stöd mot väggarna, ställde sig på alla fyra och kräktes på golvet.
När hon lite senare skulle göra en ansats att resa sig upp från denna ställning, fick hon så kraftig yrsel att hon tappade balansen och föll omkull på badrumsgolvet. Hon slog i sin ena axel och bakhuvudet slog hårt i badrummets hårda klinkergolv. Hon greps av panik och var helt övertygad om att hon drabbats av en hjärnblödning eller något ännu värre. Efter en ambulanstransport med blåljus spenderade hon resten av dygnet på storsjukhusets akutmottagning. Man undersökte hennes hjärtrytm och blodtryck, genomförde olika neurologiska tester, tog en stor mängd blodprover och röntgade hennes hjärna. Blodtrycket hade varit högt men för övrigt såg allt bra ut och på kvällen fick hon lämna sjukhuset igen och tog en taxi hem.
När hon vid midnatt skulle lägga sig i sin säng för att sova återkom den fruktansvärda yrseln igen. Yrseln upphörde dock när hon kastade sig upp till sittande läge och hon tillbringade resten av natten halvsittande.
Sedan dess tillbringar hon alla nätter halvsittande i sängen. Hon gör numera vad som helst för att slippa minsta risk att återfå yrsel igen. Upplevelsen är minst sagt en nära-döden-upplevelse. Men sömnkvaliteten är inte bra och dagtid är hon ofta väldigt trött numera.
Påföljande dag hade hon fått en akut-tid på sin vårdcentral. Redan efter en minut lång konsultation utbrast husläkaren: “– det där låter som typisk kristallsjuka!” och han skrev ut en instruktion om manövrar mot kristallsjuka från www.yrsel.com. Om hon bara genomförde de beskrivna rörelserna under en vecka så skulle hon snart bli frisk igen. Och om hon inte visste vilken sida kunde hon alltid prova att utföra manövrarna åt bägge.
Men när hon senare samma dag försökte genomföra övningarna i sin säng drabbades hon åter av panik. Så fort hon rörde huvudet bakåt så började det att snurra igen.
De senaste veckorna har hon dagligen upplevt yrsel under stor del av sin vakna tid. De dramatiska attackerna har visserligen upphört men det kan ju bero på att hon helt slutat med alla huvudrörelser och att hon aldrig ligger plant i sängen. Det känns som hon ständigt är på väg att falla omkull igen och hon måste ta stöd när hon ska gå. Hon vågar inte längre köra bil och har slutat med all träning. Sedan två veckor drar hon sig för att lämna sin lägenhet. Istället har hon arbetat hemifrån.
Dessutom har hon utvecklat en uttalad stelhet och värk från nacken. Efter en ny undersökning på vårdcentralen förra veckan fick hon diagnosen “nackutlöst yrsel” och hon skickades vidare till en sjukgymnast. Behandlingen för nacken har visserligen lindrat värken men hennes dagliga yrsel känns oförändrad.
Nu sitter Ylva i Yrselcenters undersökningsstol och har särskilda undersökningsglasögon på sig s k VideoNystagmoSkopi. När jag ber henne ligga bakåt i stolen säger hon att hon inte vågar. Och att hon föredrar att hellre avsluta undersökningen här och gå hem igen.
Kommentar
Ångest- och balanssystem är sammankopplade. Detta fyller flera ändamål och har gynnat människans överlevnad i hundratusentals år. Flera vetenskapliga undersökningar har visat att just störningar i balansorganen ofta leder till sekundär oproportionerligt stor oro.
En vetenskaplig studie har mätt ångestnivåer hos patienter på en amerikansk akutmottagning.
Bland annat jämfördes ångestnivåer för patienter med tryckkänsla över bröstet under pågående hjärtinfarkt med patienter med akuta yrsel och balanssymtom. Den uppmätta ångestnivån för patienter med akuta yrsel- och balanssymtom var högre trots att deras symtom i regel inte berodde på livshotande sjukdom.
Sambandet mellan yrsel och ångest är så vanligt att det fått ett egennamn: Yrselångest eller (eftersom yrsel oftast beror på fel i balansorganen) Öronångest.
Kontrollbejakande och perfektionistiska personligheter som Ylva kan vara predisponerade för Yrselångest eftersom de ofta har nedsatt tolerans mot att förlora kontrollen.
Ylvas dramatiska upplevelser av yrsel, att tappa balansen och plötsligt falla omkull är mycket starka kontrollförluster. Att hon dessutom aldrig upplevt allvarligare sjukdom gör henne ännu mer oförberedd.
De sjukvårdskontakter hon prövat har inte kunnat förklara orsaken till alla hennes plågsamma symtom. Att ingen tycks förstå hennes belägenhet ökar känslan av isolering och kontrollförlust ännu mer.
Ylva utvecklar tidigt en stor förväntansångest för att uppleva yrseln igen. Undvikande strategier för att riskera obehag vid ryggläge i sängen eller i samband med alla huvudrörelser leder henne in i en ökande cirkel av rädsla. Det ger henne en ständig känsla av yrsel fastän det kroppsliga felet i hennes balansorgan redan har läkt ut. De stela och ömmande nackmusklerna beror på att hon upphört att göra normala huvudrörelser. Men även detta symtom misstolkas av hennes sjukvårdskontakt.
Ylva kunde till slut övertalas att lägga sig bakåt i undersökningsstolen och att genomgå en fullständig balansundersökning på laboratoriet. Undersökningarna kunde utesluta alla indicier för kvarvarande fysiska fel i hennes balanssystem. Mottagningstiden användes till att förklara hur alla hennes symtom hängde ihop. Behandlingen kunde fokuseras på hennes sekundära Yrselångest och fobiska symtom.
Ylva återfick kontrollen av att förstå sammanhangen kring hennes symtom. Hon började successivt utmana sig själv med dagliga huvudrörelser och kunde återgå till att sova i planläge. Hon kunde återuppta sin regelbundna träning. Inför eventuella framtida återfall av kristallsjuka har hon lärt in färdiga handlingsplaner och hennes livlina till Yrselcenters läkare är bara ett klick bort.
Patientfall 11 illustrerar hur en första orsak till yrsel kan förändras och med tiden ge upphov till nya yrselorsaker och nya symtom. Ett exempel på yrsel som beror på flera faktorer, mer info.