Yrselångest

Patientfall 11. Yrselångest efter ett skov av Godartad lägesyrsel

2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Ylva, 37 år, är en noggrann och ansvarstagande ekonomichef på ett större företag. Hon tar ofta på sig mer arbetsuppgifter än hon egentligen borde. Hon tränar regelbundet på gym varje dag. Hon har tidigare aldrig varit allvarligt sjuk. Ylva är van att ha full kontroll över sina bokslut, sitt liv och definitivt över sin balansfunktion.

Under sin konsultation på yrselmottagningen berättar att hon att allt började en natt för tre veckor sedan. Då vaknade hon plötsligt av en kraftig karusellyrsel-känsla. Troligen i samband med att hon hade gjort en huvudrörelse i sömnen för när hon vaknade låg hon med huvudet åt höger på kudden. Efter en kort stund slutade snurrandet och hon lyckades somna om igen.

När hon någon timme senare, vid 06-tiden, skulle sätta sig upp i sängen för att gå och kissa, utbröt en ny yrselattack. Hon lyckades ta sig till toaletten genom att ta stöd mot väggarna, ställde sig på alla fyra och kräktes på golvet. När hon lite senare skulle göra en ansats att resa sig upp från denna ställning, fick hon så kraftig yrsel att hon tappade balansen och föll omkull. Hon greps av panik och var helt övertygad om att hon drabbats av en hjärnblödning eller något ännu värre. Hon spenderade resten av dygnet på storsjukhusets akutmottagning. Man undersökte hennes hjärtrytm och blodtryck, genomförde olika neurologiska tester, tog en stor mängd blodprover och röntgade hennes hjärna. Men allt såg bra ut och på kvällen fick hon åka hem igen.

När hon vid midnatt skulle lägga sig i sin säng för att sova återkom den fruktansvärda yrseln igen. Yrseln upphörde dock när hon kastade sig upp till sittande läge och hon tillbringade resten av natten halvsittande.

Sedan tre veckor har hon tillbringat nätterna halvsittande i sängen. Hon gör vad som helst för att slippa minsta risk att få tillbaka yrseln igen. Men hon slumrar bara till några timmar per natt och har blivit jättetrött.

Nästa dag uppsökte hon en vårdcentral. Redan efter en minut utbrister husläkaren: – ”Det där låter som typisk kristallsjuka!”. Läkaren gav henne en instruktion som han skrev ut åt henne från en webbplats som handlade om yrsel. Om hon bara genomförde de noggrant beskrivna rörelserna under en vecka så skulle hon snart bli frisk igen. Men när hon senare samma dag försökte genomföra övningarna i sin säng drabbades hon åter av panik. Så fort hon rörde huvudet bakåt så började det att snurra igen.

Senaste två veckorna har hon upplevt yrsel under stor del av sin vakna tid. De dramatiska yrselattackerna har visserligen upphört men alla huvudrörelser ger upphov till starka obehag. Det känns som hon ständigt är på väg att falla omkull igen och hon måste ta stöd när hon ska gå. Hon vågar inte längre köra bil och har slutat med all träning. Den senaste veckan har hon inte ens velat lämna sin lägenhet. Istället arbetar hon hemifrån. Dessutom har hon utvecklat stelhet och värk från nacken. Efter en ytterligare undersökning på vårdcentralen förra veckan fick hon diagnosen “nackutlöst yrsel” och hon skickades vidare till en sjukgymnast. Behandlingen har visserligen lindrat värken i nacken men yrsel är helt oförändrad.

Nu sitter Ylva i Yrselcenters undersökningsstol och har särskilda undersökningsglasögon på sig s k VideoNystagmoSkopi. När jag ber henne ligga bakåt i stolen säger hon att hon inte vågar. Och att hon föredrar att hellre avsluta undersökningen här och gå hem igen.

 

Kommentar

Ångest- och balanssystemen är sammankopplade. Detta fyller flera ändamål och har gynnat människans överlevnad i hundratusentals år. Flera vetenskapliga undersökningar har visat att just störningar i balansorganen ofta leder till sekundär oproportionerligt stor oro. Sambandet är så vanligt att det fått ett egennamn: Öronångest eller Yrselångest.

Godartad lägesyrsel Kristallsjukan är den vanligaste orsaken till plötslig yrsel och därmed en av de vanligaste orsakerna till att utlösa sekundär Yrselångest.

Kontrollbejakande och perfektionistiska personligheter som Ylva kan vara predisponerade för Yrselångest eftersom de kan ha en nedsatt tolerans mot att förlora kontrollen. Ylvas dramatiska upplevelser av yrsel, att tappa balansen och plötsligt falla omkull är mycket starka kontrollförluster. Att hon dessutom aldrig upplevt allvarligare sjukdom gör henne ännu mer oförberedd.

De sjukvårdskontakter hon prövat har inte kunnat förklara orsaken till hennes plågsamma symtom. Att ingen tycks förstå hennes belägenhet ökar känslan av isolering och kontrollförlust ännu mer.

Ylva utvecklar tidigt en stor förväntansångest för att uppleva yrseln igen. Undvikande strategier för att riskera obehag vid ryggläge i sängen eller i samband med alla huvudrörelser leder henne in i en ökande cirkel av rädsla. Det ger henne en ständig känsla av yrsel fastän det kroppsliga felet i hennes balansorgan redan har läkt ut. De stela och ömmande nackmusklerna beror på att hon upphört att göra normala huvudrörelser. Men även detta symtom misstolkas av hennes sjukvårdskontakt.

Ylva övertalades till slut att lägga sig bakåt i undersökningsstolen och att genomgå en fullständig balansundersökning på laboratoriet. Efter en avslutande VHIT-undersökning kunde alla spår av kvarvarande Kristallsjuka avskrivas. Mottagningstiden användes till att förklara hur alla hennes symtom hängde ihop. Behandlingen kunde fokuseras på hennes sekundära Yrselångest och fobiska symtom.

Efter 2 månaders behandling hos Yrselcenters yrselpsykiater upphörde yrseln helt. Innan dess hade hon successivt kunnat börja röra sitt huvud på ett normalt sätt igen. Hon kunde återuppta sin regelbundna träning. Inför eventuella framtida återfall av kristallsjuka har hon lärt in färdiga handlingsplaner och hennes livlina till någon av Yrselcenters läkare är bara ett klick bort.

Patientfall 11 illustrerar hur en första orsak till yrsel kan förändras och med tiden ge upphov till nya yrselorsaker och nya symtom. Ett exempel på yrsel som beror på flera faktorer, mer info.