→
Upplevelsen yrsel leder till ångest
När vi tappar kontrollen över balansen uppfattar gamla delar av hjärnan att döden är nära
2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Många tror sig styra sina dagliga beslut enbart med den nyaste delen av hjärnan Tankehjärnan som upptar frontalloben. Men en stor del av våra dagliga reaktioner styrs fortfarande av gamla primitiva delar av hjärnan. Hjärnans äldsta delarna kallas ofta reptilhjärnan och domineras av inlärda reaktioner som är flera miljoner år gamla. Reptilhjärnan prioriterar överlevnad och kan ta blixtsnabba beslut om fiende eller vän, flykt eller försvar. Reptilhjärnan har en beslutshastighet som är betydligt snabbare än tankehjärnan.
När man tappar kontrollen över en så viktig funktion som balansen, uppfattar de gamla delarna av vår hjärna att döden är nära. Reptilhjärnan begriper inte att Du är en människa i ett välorganiserat samhälle utan föreställer sig att Du är en utsatt individ i ett primitivt samhälle. Ett rådjur på savannen utan kontroll över balansen överlever inte länge.
Hos människor som upplevt kontrollförluster i balanssystemet är det därför vanligt med reaktioner som styrs av gamla hjärncentra. Panik- och flyktbeteenden och ångestreaktioner är mycket vanliga. Och ångesten kan vara mycket kraftigare än vad som ter sig rimlig.
När skadan i balanssystemet läkt ut kan det vara ångesten som blir den bestående dagliga plågan och som ibland upprätthåller en känsla av yrsel och balansstörning trots att det ursprungliga fysiska felet har läkt ut för länge sedan.
Störningar i balanssystemet kan leda till orimligt stor ångest
I en primitiv livsmiljö är en yrsel- och balansstörning fatal och innebär ett omedelbart hot mot fortsatt överlevnad. Men i det välordnade samhälle vi lever i är vi garanterade säkerhet och föda även om vi skulle tappa kontrollen över balansförmågan. Men vår primitiva ursprungshjärna förstår inte detta.
I ett primitivt samhälle leder en förlust av balansförmågan till snar undergång. Man kan lätt föreställa sig att ett rådjur inte skulle överleva en yrsel- och balansstörning särskilt länge. Ett rådjur utan balansförmåga kan inte ta sig till sina betesmarker och skulle därför snart svälta ihjäl eller också skulle det bli ett lätt byte för ett rovdjur.
Att kunna hålla balansen har ett mycket högt överlevnadsvärde för djur och människor. Att förlora sin balans- och gångförmåga kan utöver handikappet i sig medföra en oro för att inte överleva. Denna oro är förstås inte alls rationell i ett modernt samhälle.
Men det är inte den förståndiga tänkande hjärnan som utlöser ångesten. Det är den gamla delen av hjärnan som kallas för reptilhjärnan. Vid situationer av plötslig stress kommer reptilhjärnan att överta beslutsfattandet från tankehjärnan. Resultatet kan bli orationella känslor och handlingar som inte kan kontrolleras. Ångestreaktioner som är starkare än vad som ter sig rimligt är därför mycket vanliga. Ångestens uppgift är att vara en larmsignal och att förbereda kroppen för att kunna springa så fort det går eller att besegra en angripare.
Ångestreaktioner efter yrselupplevelser är så väldigt vanliga att de fått ett eget namn: Yrselångest eller öronångest.
Reptilhjärnans roll vid yrselsjukdomar och kontrollförluster mer info
Patientfall Yrselångest efter kristallsjuka mer info