2025 Christian Geisler leg läk spec Hörsel- & Balansrubbningar spec ÖNH-sjukdomar. Yrselcenter Stockholm
Funktionella yrselsymtom är mycket vanliga
Funktionella yrselsymtom och tillitsstörningar av balansfunktionen är mycket vanliga. Att funktionell yrsel trots detta är en sällsynt diagnos i allmän sjukvård, kan ha flera orsaker. En orsak är att symtomen inte beror på fysiska fel och därför kan medföra skamkänslor hos både patient och vårdgivare.
En ledande klinik inom forskning om funktionella yrselsjukdomar är Tysklands största yrselklinik vid universitetssjukhuset Grosshadern i Muenchen. Bland annat har man kunnat visa PET kamera undersökningar som visar avvikande blodflöden i hjärnor som inte litar på balansen. På German Vertigo and Balance Center undersöks yra patienter av både neurologläkare och öronläkare. Trots att kliniken har en uttalad inriktning mot diagnostik av kroppsliga sjukdomar, är den mest ställda diagnosen här funktionell yrsel.
Kliniken har publicerat sina mest diagnostiserade yrselorsaker. Av 37328 patienter diagnostiserades (2020) de allra flesta med funktionell yrsel (17.3%). Kristallsjuka var den näst vanligaste yrseldiagnosen (13,3%) och den tredje mest diagnostiserade yrselsjukdomen var migränrelaterad yrsel (12,4%) Länk till DSGZ
Ständig följeslagare till alla kontrollförluster i balanssystemet
Funktionell yrsel är en ständig följeslagare till de beskrivna yrselsjukdomarna på www.yrsel.com och till alla andra upplevelser som medför kontrollförluster i balanssystemet.
Från lindriga till invalidiserande symtom
Funktionella yrselsymtom kan förekomma i alla nyanser och både samtidigt med pågående fysiska yrselsjukdomar och efter ett genomgånget skov av en sjukdom i balanssinnet. Hos en del av våra patienter kan vi identifiera inslag av funktionella symtom men att de inte påverkar vardagslivet. Hos andra är de funktionella symtomen så uttalade att normala vardagsaktiviteter blir omöjliga. De kan störa förmågan att utföra vardagliga huvud- och ögonrörelser, förmågan att hantera sinnesintryck från både balanssinnet och från andra sinnessystem, medföra ett behov att hela tiden övervaka balansfunktionen och att ständigt se sig om efter väggar och föremål att ta stöd emot. Svårt plågade patienter utvecklar strategier för att ständigt identifiera faktorer som skulle utlösa nya yrselanfall eller som skulle leda till försämrad balanskontroll med risken att falla omkull. Den sjukliga övervakningen gör hjärnan väldigt uttröttad.
Funktionell yrsel och psykisk sjukdom
Funktionell yrsel klassificeras internationellt som en sjukdom i balanssinnet men inte som en psykiatrisk diagnos.
Att reagera på upplevda kontrollförluster och utveckla funktionella symtom (Sekundär funktionell yrsel) har visat sig vara en vanlig reaktion även hos psykiskt friska människor. Funktionell yrsel behöver inte leda till utveckling av psykisk sjukdom men kan påverka hjärnans funktioner så att psykisk sjukdom utvecklas med inslag av utmattning, ångest och depression. Hos patienter med en redan befintlig ångestsjukdom eller depression kan det vara den som börjat påverka nervsystemets hantering av inkommande balansimpulser, synintryck och andra sensoriska informationer. (Primär funktionell yrsel)
För den som för första gången insjuknar med kristallsjuka och som redan tidigare har genomgått ett ångest- eller utmattningstillstånd finns därmed dubbla anledningar att utveckla funktionella yrselsymtom.
Varför ställs diagnosen ”funktionell yrsel” sällan?
I vår bok ”Det snurrar” listar vi 12 orsaker till att yrsel är svårt och varför många yra patienter får ingen eller fel diagnos. Att diagnosen funktionell yrsel sällan uttalas kan bero på minst tre faktorer:
1 Skamkänslor över symtom som inte är fysiskt utlösta. Hos både patient och vårdgivare
Mekanismerna vid funktionell yrsel ligger utanför den medvetna viljans kontroll. Att inte ha kontroll över sina känslor och sitt beteende uppfattas ofta som skamligt och som ett tecken på svaghet eller dumhet. Det kan vara särskilt svårsmält för den som annars är framgångsrik i yrkesliv eller studier. Då är det lättare att rikta sitt fokus mot fysiska förklaringar, som inte upplevs som lika skamliga. Att som patient få höra att symtomen inte beror på något fysiskt fel kan väcka starka känslor. Särskilt starka känslor kan uppkomma hos patienter med en somatiserande hållning till upplevd ohälsa. Somatiserande patienter tänker ”det måste finnas en fysisk förklaring” och de kan inte acceptera psykologiska förklaringar.
Även vårdgivare kan få skamkänslor inför tanken på att behöva ge sina patienter en förklaring som inte är fysisk. I synnerhet när de är osäkra på vad yrseln egentligen beror på. Trots att tydliga tecken för en fysisk förklaring saknas efter noggrann utredning kan vårdgivare istället välja att inte uttala någon diagnos alls för att slippa riskera att förarga sin patient. En studie om yrselpatienter visade att bara 50% fick en diagnos eller förklaring överhuvudtaget (Ito 2020).
2 Undersökningsteknik av balanssinnet är inte spridd
Funktionella yrselsymtom förekommer ofta samtidigt med fysiska fel i balanssinnet. Bara genom noggranna undersökningar av balanssinnet går det därför att värdera förekomsten av funktionella orsaker och hur stor del de är av den upplevda ohälsan.
Tyvärr är undersökningsteknik som kan upptäcka sensoriska felimpulser i balanssinnet inte spridd. I svensk sjukvård finns tekniken främst på särskilda centra för yrsel och balansrubbningar, oftast vid universitetssjukhusen. Bara genom sådana undersökningar kan fysiska skador i balansorganen, balansnerverna och i de delar av hjärnan som hanterar balansimpulser påvisas eller uteslutas. För att vara alldeles säker på att dina yrselsymtom är funktionella och inte fysiska krävs därmed i praktiken en undersökning på ett balanslaboratorium. Allra helst ska undersökningen dessutom utföras när du upplever yrselsymtom.
3 Kunskap om funktionell yrsel och vanliga fysiska yrselsjukdomar är inte spridd
Vårdgivare som inte lärt sig att känna igen funktionella symtom hos sina patienter, kan antingen inta en uppgiven hållning till mängden svårtolkade symtom eller så kan de förledas att fokusera ännu mera på den fysiska yrselorsak som de har diagnostiserat. Det leder ofta till att den enda diagnostiserade yrselorsaken över-utreds eller över-behandlas men utan att patientens symtom och invaliditet förbättras.
För att kunna diagnostisera komplexa symtom hos yra människor krävs alltså både kunskap och teknik för att separera fysiska från ofysiska yrselorsaker. Dessutom krävs förståelse för hur symtomen vid balanssinnets sjukdomar ofta kan förändras över tid. Hos patienter med långdragna yrselsymtom har symtomen oftast två eller tre olika orsaker som behöver diagnostiseras.
Yrsel är helt enkelt ett svårt och komplext symtom. Men när sammanhangen kartläggs och genomskådas kan yrsel faktiskt vara ett tacksamt sjukvårdsområde där det möjligt att hjälpa drabbade med effektiva behandlingar.