2024 Christian Geisler leg läk spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH sjukdomar Yrselcenter Stockholm
Yrsel är en vanlig anledning att söka hjälp i sjukvården. Uppskattningsvis 10% av den vuxna befolkningen drabbas årligen.
En studie visade att hälften av yrselpatienterna lämnade läkarbesöken utan att ha fått en diagnos. Av de patienter som fick en diagnos upplevde hälften att de ändå inte fått någon hjälp (Ito 2020). I svensk sjukvård är kunskapen om vanliga yrselsjukdomar generellt låg. Ett särskilt problem är brist på utrustning och kunskap för att undersöka balanssinnets impulser.
Yrsel är ett symtom – inte en sjukdom
Yrsel är ingen egen sjukdom utan ett symtom på något blivit fel. En mängd olika sjukdomar och störningar framkallar yrsel. Yrsel är en vanlig anledning att söka kontakt med sjukvården. För vissa patienter kan resan mot en tydlig diagnos vara frustrerande och lång. Ur samhällssynpunkt är yrsel ett kostnadsdrivande symtom.
Yrsel är en unik och personlig upplevelse. Upplevelsen går inte att mäta med instrument eller blodprov. För att förstå yrsel behöver man till att börja med ta reda på vad en yrseldrabbad egentligen menar. Begreppet yrsel är i sig diffust och förvirrande. Det svenska ordet yrsel kan innebära en känsla av..
–ostadighet, -karusell, -dålig balans, -att svimma, -att något rör sig, -overklighet, -att tappa kontrollen, -att falla, -illamående, -att det är svårt att fokusera blicken, -eftersläpning vid huvudrörelser, -desorientering, -tryckkänsla i huvudet, -att omgivningen lutar, en vag obehagskänsla eller helt enkelt en känsla att något är fel.
Yrsel är känslan att något är fel
Hos vissa är det känslan av att något är fel som utgör yrseln. Men det kan vara svårt att närmare beskriva upplevelsen. Vid en färsk skada i ett av balansorganen uppkommer en skevhet för balansimpulser, den uppfattas av hjärnan ofta som en ständig huvudrörelse åt det friska fungerande balansorganet och medför känslan av karusellyrsel. Att samtidigt vara helt övertygad om att man sitter stilla och att väggarna knappast rör sig kan leda till en känsla av galenskap. Yrsel kan utmana hjärnans verklighetsuppfattning. Hos de flesta som påverkas av yrsel under längre tid uppkommer dessutom en känsla av utsatthet och en oro för att symtomen beror på en allvarlig sjukdom.
Yrsel är vanligt
Yrsel är enligt en amerikansk studie en av de absolut vanligaste orsakerna att söka kontakt med sjukvården (Kroenke 1998). Bara värk och trötthet beskrivs vara vanligare sökorsaker.
En svensk avhandling uppgav att i åldrarna 20-65 lider var tredje kvinna och var sjunde man av yrsel (Mendel 2007). Omkring 10% av befolkning beräknas under sin livstid insjukna med en störning i ett balansorgan eller dess nervförbindelser med hjärnan (Neuhauser 2005).
Yrsel genererar varje år uppskattningsvis en miljon planerade besök i svensk sjukvård. Varje år görs 75 000 besök på akutmottagningar på grund av plötslig yrsel med 40 000 inläggningar på akutsjukhus.
Yrsel är helt enkelt otroligt vanligt. Men invaliditeten av olika yrseltillstånd varierar mycket.
Yrsel är inte macho
Yrsel beskriver en känsla av utsatthet och att man har förlorat kontrollen. Yrsel kan verka löjligt för många fram tills den dag man själv drabbas.
”Alla som inte varit yra tidigare tycker att det verkar löjligt, men i samma stund som man blir det inser man att det är förfärligt” Agneta O Yrselforum 2009.
Yrsel uppkommer ofta på grund av informationskonflikter i balanssinnet
Yrsel kan ha många orsaker. Den vanligaste anledningen kan beskrivas som en konflikt i hjärnans hantering av informationssignaler. Om bearbetad information upplevs felaktig, oväntad eller opålitlig uppkommer en känsla av att något är fel.
Exempel på situationer när yrsel uppstår:
- När hjärnan upplever något annat än det den förväntar sig uppkommer en konflikt. Denna konflikt kallas för yrsel
- När kroppens olika informationssystem ger hjärnan information som inte stämmer överens sinsemellan uppstår informationskonflikter. T e x när synen och balansorganen inte ger samma information. Den vanligaste orsaken till yrsel är att de två balansorganen inte är samspelta utan ger hjärnan olika informationer. Exempel på hur yrsel kan uppstå mer info.
- När hjärnan av någon anledning inte klarar av att sammanställa information på ett korrekt sätt, då uppstår en känsla av yrsel
Små och stora informationskonflikter
Små informationskonflikter kommer hos de flesta bara leda till en vag känsla av obehag.
Till exempel en diffus gungande känsla men utan illamående och utan att balansfunktionen påverkas.
Varför kan det gunga några timmar efter det man klivit iland efter en båttur? mer info
En plötslig och stor informationskonflikt medför däremot dramatiska symtom. Illamående, kräkningar, svårigheter att gå och att orientera sig i rummet. Då upplever man också mycket oro över tillståndet.
Helst vill man då uppsöka en akutmottagning för att få svar på vad som orsakade informationskonflikten. Eller för att åtminstone utesluta en allvarlig och livshotande sjukdom.
Yrselinvaliditet
Hur kraftfull upplevelsen yrsel blir, beror på flera faktorer.
Yrselinvaliditet kan bero på:
- hur stort informationsfelet är
- om felet uppkommer för första gången eller om hjärnan redan konfronterats med den felaktiga informationen tidigare och har en färdig åtgärdsplan i beredskap
- vilken känslighet informationssystemen är inställda på. Ett fel i ett balanssystem på helspänn framkallar mycket mera kaos än om det är inställt på en låg känslighet t e x när man själv förstår vad felet beror på
- hur den drabbades personlighet klarar av känslan att förlora kontrollen över något så livsviktigt som balansen. Och hur man klarar av att känna sig sjuk och att hantera en plötslig förändring
Yrsel ger en kaskad av obehagliga fysiska, ofysiska och funktionella symtom
Informationskonflikter påverkar olika delar av hjärnans centrala nervsystem. Oavsett yrselns grundorsak uppkommer därför många olika symtom.
Vid störningar i balanssinnet sprids kaotisk aktivitet till flera delar av hjärnan.
I hjärnans stam påverkas kräkcentrat till illamående och kräkningar. Vaguskärnan påverkas så blodtrycket sjunker så att man kan svimma, kallsvett, blekhet, illamående, överkänslighet för lukter är vanligt. Vakenhetscentrat reagerar med trötthet, dåsighet -till slut somnar man av kraftig yrsel.
Nervimpulserna till bägge ögonens sex styrmuskler påverkas, det blir svårt att fokusera blicken, man kan få upplevelsen av att omvärlden snurrar runt. Helst vill man blunda.
Koordinationscentrat för kroppens hållningsmuskulatur påverkas. Gångrubbningar och osäkerhet vid gång. Ett behov av ta stöd uppkommer.
Ångestsystemet aktiveras. De äldre delarna av människohjärnan aktiveras, de kallas även för känslohjärnan och reptilhjärnan. Dessa primitiva nervcentra uppfattar situationen som livshotande och reagerar med panikkänslor och försätter kroppens sinnen på helspänn inför en förväntad snar undergång. Blodtrycket stiger. Musklerna spänns. Dödsångest uppkommer.
Limbiska systemet och nervkärnan Hippocampus påverkas. Det medför b l a nedsatt koncentration, dåligt närminne och svårigheter att orientera sig i nya miljöer. Flera undersökningar har påvisat att nervkärnan Hippocampus krymper i storlek efter skador i balansorganen. Samma krympning av Hippocampus förekommer vid tillstånd som posttraumatisk stress, demenssjukdomar och Parkinsons sjukdom.
Hjärnbarkens centra för varseblivning kan också kallas Medvetandet. Här uppkommer varseblivningen att ”något är fel”. Det är det som är upplevelsen av yrsel.
Har du börjat se ned på marken framför dina fötter när du går? Noterar hur dina huvudrörelser känns och har du börjat undvika aktiviteter på grund av din yrsel? Då kan du ha börjat utvecklat funktionella symtom, symtom som beror på att du inte längre litar på att ditt helautomatiska balanssystem ska leverera.
Yrsel kan ha många ansikten mer info
Hur hanteras yrsel i sjukvården
I sjukvården kan kunskapen om vanliga yrselsjukdomar variera mycket. Patienter med yrsel uppfattas ofta som svårdiagnostiserade och tidskrävande, de faller ofta mellan de etablerade medicinska specialiteterna i sjukvården. Yrseldrabbade har ingen naturlig hemmahamn i sjukvården.
Även utredande vårdgivare kan känna obehag inför mötet med yrseldrabbade. Att inte omedelbart kunna greppa orsaken till yrseln och risken att missa en allvarlig diagnos kan göra mötet med en yrselpatient utmanande. Överutredning med olika undersökningar som egentligen inte är medicinskt motiverade är därför mycket vanliga.
Utredningarna präglas ofta av vårdgivarens kompetensområde. Inte sällan skickas därför patienter med yrsel runt mellan flera olika specialister. Hjärtläkare söker yrselns orsaker i hjärtat och gör utredningar av hjärtat och blodkärlen. Neurologläkare undersöker nervsystemet och beställer ofta röntgenundersökningar av hjärnan. Naprapater och sjukgymnaster undersöker nackmuskulaturen och leder. Allmänläkare beställer olika blodprover. Få vårdgivare har utrustning och kunskap för att undersöka balanssystemets impulser.
Balanssinnet hos yra i Sverige undersöks bristfälligt eller oftast inte alls
Trots att minst hälften av alla yrseltillstånd har visat sig bero på störningar i balanssinnet saknar de flesta vårdgivare utrustning och kunskap för att undersöka balanssinnets impulser. Undersökningsteknik av balanssinnets impulser genomförs sällan. Här skiljer sig Sverige avsevärt från resten av EU och USA.
Svenska sjukvårdspolitiker har velat styra alla patienter mot vårdcentralerna men med primärvårdens förutsättningar idag är många yrseldrabbades öde att skickas runt mellan olika vårdgivare och undersökningar utan att uppnå diagnos och behandling.
Läkartidningen: Förvirring vanligt vid svensk handläggning av yrsel
Svenska Dagbladet: Sverige efter – framstår som ett yrsel-u-land
Nya vetenskapliga rön
Det finns hjälp att få! Dagens kunskap om yrsel skiljer sig dramatiskt från den för tjugo år sedan. De senaste hundra åren har människor med yrsel framförallt undersökts genom att spola öronen med varmt och kallt vatten.
Numera används globalt undersökningar som inom några minuter kan påvisa eller utesluta skador i hjärnan, i balansorganen och i balansnerverna. Internationellt har utvecklingen letts av neurologläkare, balansläkare och öron-näsa-halsläkare. Men många nya rön är inte spridda i svensk sjukvård. Därför förekommer fortfarande många ålderdomliga föreställningar om yrsel.
Yrsel som tidigare betraktades som något oförklarligt och psykiskt kan idag identifieras som fysiskt och behandlingsbart. De flesta yrseltillstånd kan idag förbättras med en riktad behandling och många yrselsjukdomar är botbara.
Tack vare de senaste årens vetenskapliga landvinningar har specialiserade yrselkliniker och balanslaboratorier uppstått runt om i världen. Yrselcenter är en av dem.
Kombinationen av tvärvetenskaplig kompetens för att möta yra människor och särskild undersökningsteknik som kan påvisa eller utesluta skador i olika delar av balanssinnet gör yrselkliniker tids- och kostnadseffektiva. Ofta kan yrselns orsaker diagnostiseras inom ett enda besök. En noggrann kartläggning avslöjar dessutom inte bara en utan flera olika orsaker till yrseln. Med ny förståelse och nya arbetssätt kan det numera vara spännande och tacksamt att möta människor med yrsel.
Behandling av yrsel
Det finns tyvärr ingen patent-behandling för alla som lider av yrsel. Yrsel kan bero på många och vitt skilda orsaker. För att kunna erbjuda en effektiv behandling måste man först identifiera vad som orsakar yrseln.
Yrseldrabbade utan klarlagd diagnos brukar hänvisas till oriktade behandlingar, till exempel en allmän träning av balansen, att skaka mycket på huvudet eller att själv försöka utföra manövrar mot kristallsjuka på vinst och förlust. Men oriktade behandlingar är sällan effektiva mot yrsel. Behandlingen bör inriktas mot den eller de diagnostiserade orsakerna till yrseln.
En upplevelse av yrsel innebär att man förlorar kontroll. Dramatiska yrselsymtom utan klarlagd orsak medför ofta oro och leder ofta till sekundära ofysiska ”funktionella” yrselsymtom över tid. Att få plötsliga yrsel- och balanssymtom utredda och diagnostiserade inom de närmaste dagarna är därför viktigt för att snabbt återfå kontroll och för att förebygga senare funktionella symtom.
Till skillnad från många andra sjukdomar brukar man inte kunna vila sig frisk vid tillstånd med informationskonflikter och yrsel. Ibland kan yrseln botas med en riktad behandling. Ibland kan antalet yrselattacker glesas ut genom att stabilisera funktionen i ett balansorgan. Hos vissa patienter är insikten om sammanhangen och livsstilsförändringar vägen vidare. Hos andra blir behandlingsstrategin att vänja hjärnan vid felaktig information från balanssinnet. Att successivt träna balanssystemet med ökande utmaningar efter en skada är alltid en framgångsrik rehabilitering.
Kunskap om yrsel ger ökad kontroll
Yrsel är att förlora kontrollen. Därför är förståelse för orsaker och sammanhang som lett fram yrseln en viktig behandling för att återfå kontrollen igen.
Kunskap om yrseln ökar kontrollen över den. Informationen på Yrselcenters webbplatser är sammanställd med syfte att öka din känsla av kontroll över yrseln.