Sprickor i örat ger yrsel

2025 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Örat består av 1: ytterörat, hörselgången och trumhinnan 2: mellanörat med hörselbenen och 3: innerörat med balansorganet och hörselorganet. Mellanörat är fyllt med luft. Innerörat är fyllt med vätska.

Mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat ska det vara tätt. Gångförbindelser mellan de två systemen kallas för fistelgångar. Eftersom det ofta medför läckage av vätskan perilymfa kallas gångarna också för perilymfatiska fistelgångar. Förändringar i lufttrycket i mellanörat kan då komma att påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer därmed att kunna framkalla yrselattacker och ostadighetskänsla. 

Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat  Fistel =sjuklig gångförbindelse.

Vad är det

Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Lufttrycksförändringar i mellanörat kan på så sätt påverka vätskan i balansorganet. Tryckförändringar kommer då att ge yrselanfall. Mellanörat är fyllt med luft och står i förbindelse med näsan genom en gångförbindelse, den så kallade örontrumpeten. Innerörat är däremot fyllt med vätska. Normalt är dessa två system åtskilda genom en tät vägg. Väggen består av skelettben och av två små fönster (ett runt fönster och ett ovalt fönster) som är täckta av membran. Om skador uppstår i skelettväggen eller i de två membranen så kan tryckförändringar i mellanörat fortplantas in till innerörat. Vanligaste orsaken till perilymfatisk fistel är att sprickbildningar i fönstermembranen.

Vad är orsaken

Sprickor i kapseln runt innerörat eller sprickor i de tätande fönstermembranen. Sprickbildning i membranen i de två fönstren eller i skelettbenet kan uppkomma på flera sätt. Vanligaste orsaken är att man slagit i skallen. Andra orsaker kan vara kronisk öroninflammation, medfödda bildningar, genomförda öronoperationer eller försök att med högt tryck spola ut vaxproppar ur hörselgången. En tänjning av membranen kan uppkomma vid plötsliga tryckförändringar i mellanörat. Sådana händelser kan uppstå vid dykning eller då man tryck-utjämnar inför landning med flygplan. Det kan också uppkomma i samband med en kraftig nysning, hostning, krystning eller i samband med tunga lyft.

Hos människor med medfödda tunna membran kan det räcka med relativt små tryckpåfrestningar för att hinnan ska spricka, till exempel ett lyft som utförs utan genomtänkt lyftteknik eller en kraftig nysning. Hos patienter med kroniska öroninflammation eller ständigt undertryck i mellanörat kan en boll av avstötta hudceller sakta växa till i ett veck av trumhinnan, så kallat kolesteatom. Om hudcellsbollen växer i riktning mot balansorganet, kan en perilymfatisk fistel uppstå.

Vad är symtomen

Både attacker av karusellyrsel och perioder av generell ostadighetskänsla förekommer. Det är vanligt att även hörselorganet i det drabbade örat tar skada och att man utvecklar en sakta ökande hörselnedsättning.

Typiska symtom är en övergående yrselkänsla i samband med hostning, kraftiga nysningar eller i samband med lyft. Yrselsymtom kan även utlösas av vistelse på höga höjder, eller i samband med flygresor. Efter en akut skada kan sprickorna läka av sig själv för att i samband med nya tryckpåfrestningar återaktiveras. Perilymfatiska fistlar behöver alltså inte vara ett kronsikt tillstånd utan de kan öppna och sluta sig episodvis.

Yrselsymtom kan framkallas genom att trycka med ett finger mot hörselgångens mynning.

På Balanslaboratoriet testas mellanörats reaktioner på tryckökning med en bälg, så kallad Politzer ballong. Samtidigt som trycket mot mellanörat ökas dokumenteras ögonens rörelser med VNG eller VNS. Om avvikande ögonrörelser plötsligt uppstår under tryckökningen, talar det för en fistelgång.

Vad är behandlingen

Vid misstanke om en plötslig sprickbildning in mot innerörat med samtidig hörselnedsättning brukar man ordineras sängvila och att helt undvika att hosta, krysta, lyfta och nysa. I vissa fall, och framförallt vid tilltagande hörselnedsättning på det skadade örat, kan en akut operation bli aktuell. Öronoperatören gör då ett litet hål i trumhinnan, för in en fiberoptisk kamera, kan inspektera fönster-membranen, dokumentera skador och ta beslut om att lägga på en liten bit muskelhinna över den funna otätheten..

Blod patch – behandling är en teknik som börjat sprida sig på öronkliniker. Behandlingen utförs i lokalbedövning under ett vanligt mottagningsbesök. En halv milliliter venöst blod dras från patienten och sprutas sedan genom trumhinnan i det symtomgivande örat. Sedan vilar patienten i 30 minuter på den andra sidan så att bloddroppen får tid att rinna ned mot fönstermembranen och utöva en tätande effekt. Ett blod patch ingrepp kan därmed både vara diagnostiskt och behandlande vid misstänkta fall av perilymfatisk fistel.

Var får man hjälp

Vid akuta skall- eller tryckskador och där misstanke om perilymfatisk fistel finns bör man vända sig till en öron-näsa-hals klinik. Vid symtom på tryckutlöst yrsel brukar kontakt med yrselintresserad öron- eller hörselläkare vara diagnostisk. Ofta utreds det misstänkta skadeörat med skiktröntgen CT, magnetresonansteknik MR eller genom granskning med fiberoptisk kamera som förs in i mellanörat genom ett litet hål i trumhinnan. Vid episodvisa skov med tryckutlösta symtom kan de dokumenteras med telemedicinsk teknik.

Patienter med perilymfatiska fistlar får ofta finna sig i att skickas runt under längre tid mellan olika vårdgivare och undersökningar. Diagnostik av perilymfatiska fistel kan vara svår och symtomen kan likna de vid andra yrselsjukdomar t e x takfönstersyndrom, Menieres sjukdom, kristallsjuka, plötslig dövhet, atypisk lägesyrsel och funktionella yrselsymtom PPPY.