Yrsel som har flera olika orsaker

2025 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

På www.yrsel.com presenteras olika sjukdomar som leder till upplevelsen yrsel. Man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Men så är det bara sällan.

Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta förändras över tid. Efter en utredning på Yrselcenter framkommer ofta flera orsaker som förklarar de upplevda symtomen. Det gäller framför yrseltillstånd som pågått en längre tid. En del yrselorsaker kan ses som huvudsakliga medan andra kan anses ha en bidragande orsak till yrseln. Varför är det så viktigt att diagnostisera yrselorsaker? Jo, bara genom att analysera vilka de för tillfället aktuella yrselorsakerna är, går det att erbjuda en effektiv behandling.

En första störning kan med tiden övergå i en annan

En tid efter insjuknandet med en fysisk yrselsjukdom kan de ursprungliga besvären komma att upprätthållas av en blandning av andra sekundära fysiska-, ofysiska, funktionella och betingade orsaker.

En skada i ett balansorgan kan med tiden ge upphov till andra störningar från samma balansorgan. Både hos patienter med vestibularisneurit och patienter med Menieres sjukdom, är det vanligt att över tid även utveckla skov med kristallsjuka i samma öra.

Ett skadat inneröra kan först ge upphov till enbart hörselsymtom. Men efter en tid kan skadan börja påverka också balansorganet så att man utvecklar yrselsymtom. Eller så är utvecklingen tvärtom: Först uppkommer yrselanfall och först senare utvecklas även hörselnedsättning och tinnitus från samma öra.

På liknande sätt är det med sjukdomen migrän. Den kan först uppträda bara som en huvudvärks-sjukdom. Senare under livet återkommer den men nu som en yrsel-sjukdom utan samtidig huvudvärk.

 

Det typiska förlopp vid multifaktoriell yrsel är att yrseln börjar med en fysisk störning i balanssinnet. De fyra vanligaste fysiska yrselorsakerna är kristallsjuka, migränyrsel, vestibularisneurit och Menieres sjukdom. Efter ett tag utvecklas funktionella och ofysiska symtom. Funktionella yrselsymtom är särskilt vanliga när det första fysiska felet inte har diagnostiserats i sjukvården mer info. Dagliga funktionella yrselsymtom sedan minst 3 månader kallas för Persisterande postural perceptuell yrsel PPPY. 75% av all yrsel är relaterad till fem vanliga yrselsjukdomar och olika kombinationer av dessa (Brandt 1999).

Illustrerande patientfall

2025 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Här presenteras tre patientfall från Yrselcenters mottagningar. Många flera illustrerande patientfall finns i ”Det snurrar”.

   Godartad lägesyrsel – Yrselångest – Sömnstörning – Nackbesvär – Funktionell fobisk yrsel – PPPY ”Kronisk yrsel”

Maria

insjuknar en morgon med sitt första skov av 1 – Godartad lägesyrsel ”kristallsjuka”. Huvudrörelser åt höger i ryggläge utlöser karusellyrselanfall som varar 10 sekunder. Dessutom är hon så ostadig under den första förmiddagen, att hon behöver ta stöd för att gå. Hon blir panikslagen och utvecklar stark oro  över de de hemska symtomen. Redan efter något dygn lever hon i ständig skräck för de lägesrelaterade yrselanfallen. Maria har utvecklat 2 –Yrselångest.

Hon vågar inte längre ligga raklång i sängen. För att till varje pris undvika risken för nya yrselattacker tillbringar Maria nätterna halvsittande i en soffa där hon effektivt hindras att vända sig mot den sjuka högersidan. Men sömnkvaliteten blir inte särskilt bra. Hennes 3 – Sömnstörningen bidrar i sig till en daglig trötthet, nedsatt koordination och ostadighetskänsla.

Hon slutar helt med att göra normala huvudrörelser eftersom det ökar risken att utlösa yrseln. Inom det första dygnet utvecklar hon därför dessutom 4 – Ömmande och spända nackmuskler.

Maria övervakar dagligen hur hennes balans fungerar och hur det känns att göra huvudrörelser. Hon ser sig ständigt om efter något att att stöd emot. Marias kroppsmuskulatur är ständigt på helspänn på grund av hennes skräck för att falla omkull när hon går och står. Hennes notoriska undvikande förhållningssätt till alla huvudrörelser, att sova i ryggläge och utsätta sig för onödiga risker medför att hon undviker att träna, att cykla till jobbet och att delta i sociala event. Hon undviker till slut att lämna sin lägenhet och arbetar bara hemifrån. Med tiden utvecklar hon därmed många undvikande fobiska förhållningssätt. Att ständigt övervaka sin balans och sina huvudrörelser är sjukt och typiska tecken för 5 – Daglig funktionell yrsel. Hon får ingen hjälp att bryta denna onda cirkel och efter tre månaders lidande har hon uppnått symtomkriterierna för 6 – Persisterande postural perceptuell yrsel PPPY. PPPY är den vanligaste orsaken till daglig kronisk yrsel.

 

 

    Menieres sjukdom – Godartad lägesyrsel – PPPY – Visuell yrsel

Allan

har under ett halvår utretts på grund av en varierande fyllnadskänsla och hörselvariation i vänster öra. När han en påskafton insjuknar med två intensiva yrselanfall som varar 4 timmar och samtidigt får hörselnedsättning och tinnitus i vänster öra, uppkommer en stark misstanke om Menieres sjukdom i vänster öra. Från det att ett hörselprov påvisat en typisk bas-hörselnedsättning dagen efter det han insjuknat med ett yrselanfall, uppfyller Allan symtomkriterierna för öronsjukdomen 1 – Menieres sjukdom.

Sedan är han först besvärsfri från hörsel- och yrselanfall i flera månader. En morgon när han sitter upp i sängen återkommer yrseln, men denna gång på ett annat sätt i form av korta och lägesrelaterade yrselanfall, de varar bara några sekunder men han känner sig sig allmänt ostadig och får ta stöd mot väggarna en förmiddag. Jag konstaterar att hans sjuka Meniere-öra har tappat kristaller. Vid sitt tredje besök på Yrselcenter får han diagnosen 2 – Godartad lägesyrsel kristallsjuka vänster. Genom en repositions-manöver kan jag snabbt behandla Allan till fullständig besvärsfrihet.

Sedan är han yrselfri en period igen. Men under en jul- och nyårshelg eskalerar hans Meniere-sjukdom så att Allan behöver ligga till sängs några timmar flera gånger per vecka på grund av täta anfall med kräkningar och karusellyrsel. Allan har en särskilt ordningsam kontrollbejakande personlighet med låg tolerans för alla dessa återkommande kontrollförluster. Med tiden utvecklar han en daglig oro inför nya yrselanfall och en daglig ostadighetskänsla på grund av psykologiska faktorer. Efter 3 månader med dessa symtom uppfyller han diagnoskriterierna för 3 –Persisterande postural perceptuell yrsel PPPY. Allan är ständigt ostadig, undviker att gå ut och kan inte längre arbeta. Han hindras från ett normalt liv med sociala aktiviteter.

Efter tjugo genomlevda Meniere-yrselattacker börjar Allans hjärna misstro de nyckfulla impulserna från hans vänstra balansorgan. Hans hjärna väljer därför att hellre börja använda synen för balansorienteringen. Följden blir att röriga synintryck som tidigare upplevts hanterbara nu gör honom yr i många dagliga vardagssituationer. Allan har därmed också utvecklat 4 – Visuell yrsel. Hans daglig yrsel kommer därmed att upprätthållas av störningar i vänster öra, i psyket och i hans synsinne.

 

 

 

    Migränyrsel med atypisk lägesyrsel – Menieres sjukdom – Godartad lägesyrsel

Berit

har haft migrän sedan tonåren med halvsidig huvudvärk, ljuskänslighet och kräkningar som huvudsymtom. Migrän finns i familjen på hennes pappas sida. Men de senast fem åren har hon inte längre haft huvudvärksanfall.

Under första delen av klimakteriet har hon börjat utveckla återkommande yrselanfall med intensivt illamående och svårigheter att gå rakt. Anfallen kan sitta i under ett eller flera dygn. Då måste hon hålla huvudet så stilla som möjligt. Helst vill hon ligga ned under anfallen och helst på höger sida. Om hon ligger mot vänster sida brukar hon bli ännu mera illamående. Vänster sida råkar vara samma sida som hon hade mest huvudvärk på under åren med migränhuvudvärk. Hennes husläkare har uppfattat hennes yrsel som kristallsjuka och har föreslagit att hon genomför manövrar mot kristallsjuka. Men sådana manövrar har hittills aldrig hjälpt henne, tvärtom brukar hon bli så illamående av manövrarna att hon kräks.

I samband med ett av yrselanfallen undersöks Berit på Yrselcenter. Undersökningen påvisar lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka, därför kallas den 2 – Atypisk lägesyrsel. Atypisk lägesyrsel kan ha olika orsaker men i detta fall är min misstanke att det beror det på hennes gamla hjärnsjukdom migrän. Misstanken styrks av att olika undersökningar utesluter andra hjärnsjukdomar, hjärntumörer och stroke.

Efter att ha drabbats av sammanlagt fem dygnslånga yrselanfall under ett år, uppfyller hon slutligen alla kriterier för migränrelaterad yrsel 1 – Vestibulär migrän. Utöver yrsel, balansstörningar och obehag för alla huvudrörelser har hon samtidigt utvecklat överkänslighet för ljus och ljud och vid ett tillfälle hade hon samtidigt vänstersidig huvudvärk som hon kände igen som migrän.

Ett år senare återkommer Berit till Yrselcenter eftersom hon har börjat höra allt sämre på vänster öra. Yrselanfallen är numera kortare än ett dygn, oftast bara några timmar långa. Med hjälp av hörseltester påvisas en nytillkommen hörselnedsättning för bastoner i vänster öra i samband med ett yrselanfall och hon får nu diagnosen 3 – Menieres sjukdom vänster.

Ytterligare ett halv år senare utreds Berit med lägestester efter att ha insjuknat med yrsel en morgon. Denna gång talar undersökningen för vänstersidig lägesyrsel med alla typiska undersökningsfynd för 4 – Godartad lägesyrsel kristallsjuka. Hjärnsjukdomen migrän kan både trigga skov av öronsjukdomen kristallsjuka men migrän kan också imitera symtom och undersökningsfynd för kristallsjuka. Genom att se upprepade typiska tecken för kristallsjuka under behandlingen i gyroskopisk TRV stol och dessutom konstatera att efter behandlingen är lägesyrsel som bortblåst, kan jag vara helt säker på att det i detta fall verkligen rörde sig om typisk kristallsjuka.

 

Maria, Allan och Berit hade visserligen utvecklat täta besvär av yrsel på grund av flera helt olika orsaker. Men genom noggrann kartläggning av balanssinnets impulser och genom förståelse för de komplexa orsakssambanden vid yrselsjudomar, kunde deras lidande behandlas och minskas till lägsta möjliga nivå.