Fobisk yrsel PPPY ”Stressyrsel”

Stressutlöst yrsel och balansstörning

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Fobisk yrsel PPPY Persisterande postural perceptuell yrsel

2017 Mikael Karlberg leg läkare spec ÖronNäsaHals sjukdomar. Docent 

Vad är det?

Jo, den nya internationellt vedertagna beteckningen för det som tidigare kallades:

Fobisk postural yrsel / kronisk subjektiv yrsel / visuell vertigo / spänningsyrsel

Dessa olika benämningar används för att beskriva yrsel som inte kan förklaras av någon underliggande skada i balanssystemet eller i kroppen i övrigt. Yrseln är av ostadighetstyp med en rädsla för att tappa balansen och falla. Ofta förekommer också korta attacker av intensiv yrsel, åtföljt av intensivt obehag. Besvären förvärras på vissa platser t e x torg, snabbköp, broar eller situationer t ex restauranger och folksamlingar.

Denna typ av yrsel uppstår vanligen som ett följdtillstånd till andra yrselsjukdomar, t ex efter en period med godartad lägesyrsel eller efter balansnervsinflammation ”vestibularisneurit”. Ibland är den en del i en ångest- eller depressionssjukdom.

Vad är orsaken?

Redan när man säger ”han / hon är ur balans” för att beskriva att någon mår psykiskt dåligt förstår man att balanssinnet och ”själen” är intimt sammankopplade. Kopplingen går åt båda hållen – yrselsjukdomar kan leda till ångest och depression / ångest- och depressionssjukdomar har ofta yrsel som framträdande symtom. Exakt hur detta går till vet vi inte. Däremot vet vi att balanssystemet har mycket starka förbindelser med de delar av hjärnan som svarar för vårt känsloliv (limbiska systemet).

Besvären uppstår ofta som följd av annan yrselsjukdom t ex godartad lägesyrsel eller vestibularisneurit, som gör att man blir medveten om att man har ett balanssinne eller att balanssinnet blir känsligare. De kan också uppstå efter en period av annan sjukdom eller en period med psykisk belastning eller stress. Ibland är det efter att man ramlat och kanske fått en fraktur som balanssystemet blir ”känsligare”.

Ibland är yrseln en direkt effekt av en ångest- eller depressionssjukdom, vanligen panikångestsyndrom med eller utan agorafobi (torgskräck).

Som framgår av rubriken har läkare och forskare jorden runt nu kommit överens om hur tillståndet ska benämnas. Persisterande innebär att yrseln ska ha funnits länge dvs. minst tre månader. Postural innebär att symtomen är mest framträdande när man står upp. Perceptuell betyder att man ”upplever” sig yr och ostadig utan att utomstående kan finna någon störd balansfunktion.

Denna form av yrsel är, efter godartad lägesyrsel, den vanligaste. Den drabbar vanligen människor i arbetsför ålder och ofta ansvarskännande personer med ett visst behov av kontroll. Den kan ge långvariga besvär om den inte behandlas.

Vad är symtomen?

Det mest framträdande symtomet är en känsla av ostadighet när man går och står och en rädsla för att man ska trilla eller se ut att vara berusad. Det är dock mycket sällan som man verkligen trillar och slår sig.

Dessutom uppstår ofta plötsliga sekundkorta attacker av intensiv yrsel åtföljda av obehag. Attackerna och besvären kommer på speciella platser eller i vissa situationer och man börjar undvika dessa. Till slut vågar man inte gå ut ensam. Eftersom man spänner sig för att kontrollera balansen uppstår ofta värk i musklerna i nacken, ryggen och benen. Därmed kan man tro att man fått nackutlöst yrsel. Visuell vertigo innebär att besvären förvärras när man är i komplexa visuella omgivningar t ex stormarknader eller när man gör visuellt precisionsarbete, som att läsa eller arbeta med datorn.

Vad är behandlingen?

Framförallt måste en noggrann utredning göras för att påvisa eller utesluta underliggande orsaker till yrsel. Om allvarlig sjukdom utesluts minskar ofta oron och därmed också yrseln. Själv kan man, genom att i ökande utsträckning utsätta sig för de rörelser, platser och situationer som utlöser yrseln, inse att inget farligt händer och därmed ”lära” kroppen att inte överreagera.

Medicinsk behandling med s.k. SSRI-preparat har revolutionerat behandlingen av ångest- och depressionssjukdomar och har ofta en god effekt vid PPPY, även när ångest eller depression saknas. Beteendeterapi ger också bra resultat men det råder stor brist på terapeuter. Om man har mycket muskelspänningar med värk i nacke och rygg kan sjukgymnastik lindra.

Var får man hjälp?

I första hand hos familje- eller distriktsläkare. Ofta behövs remiss till öronläkare, hörselläkare eller neurolog för en noggrann utredning om annan kroppslig yrselsjukdom utlöst eller komplicerar tillståndet.

 

 

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Yrsel som har psykiska / psykologiska orsaker

2015 Anders Lundin leg läkare spec neurolog och spec psykiatri. Medicine doktor 

Sammanfattning: Fobisk yrsel kallas ibland även spänningsyrsel. Det är ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som i de flesta fall kan behandlas effektivt. Vårdgivare bör alltid överväga denna orsak när utredningen inte kan påvisa några medicinska orsaker till yrseln. 

I många fall av yrsel finner man vid utredningen inte någon bakomliggande medicinsk orsak till besvären. Ibland hittar man små avvikelser – men som inte står i någon rimlig proportion till symtomens svårighetsgrad eller funktionsnedsättningen. Yrseln kan i dessa fall alltså inte förklaras av någon medicinsk eller neurologisk sjukdom. I yrselsammanhang kallas yrseln då för spänningsyrsel, funktionell yrsel eller numera vanligen Fobisk yrsel. Medicinskt oförklarade symtom, inte bara yrselsymtom, är ett vanligt problem inom alla kliniska specialiteter.

Fobisk yrsel YrselcenterYrsel och ostadighet är obehagligt och ibland skrämmande. Yrsel, oavsett orsak, utlöser hos många oro och rädsla. Ibland blir rädslan för yrsel – och den kontrollförlust som yrseln leder till – ett större problem än själva yrseln. Yrseln förstärks av oron att den inte ska ge med sig, vilket är typiskt vid fobisk yrsel. Känslan av kontrollförlust kan vara så överväldigande att man känner att man håller på att svimma eller dö. Rädslan styr uppmärksamheten mot symtom i kroppen, vilket förstärker symtomen, och man hamnar lätt i en ond cirkel där yrsel ger upphov till rädsla/spänning och där ökad rädsla/spänning i sin tur ger upphov till mer yrsel.

Olusten kan bli så stark att man drar sig undan sociala situationer som umgänge, bio- och teaterbesök och att gå i affärer – stå i kö kan vara särskilt påfrestande. Hos cirka en fjärdedel av personer med långvarig yrsel är dessa faktorer den dominerande orsaken till yrsel.

I en del fall utgör yrseln en del av en klassisk panikattack och ibland uppträder samtidigt andra typiska symtom på panikattack som hjärtklappning, tryck över bröstet, dimsyn, matthet, darrighet, svimningskänsla, illamående och en stark olust över själva kontrollförlusten. Det är vanligt att man vid dessa tillfällen tror att man ska svimma eller dö eller bli tokig. Ibland mattas intensiteten i attackerna efter en tid och övergår i en mer diffus och ihållande ostadighet som tillfälligt kan accentueras och bli svår att uthärda i sådana situationer som hos många utlöser panikattacker, till exempel i folksamlingar, stora affärer, buss och tunnelbana mm. Ostadigheten upplevs och beskrivs på olika sätt, till exempel som sjögång, gungighet, att man behöver hålla sig i något av rädsla att ramla eller att man måste titta var man sätter fötterna.

Tecken på att oro och rädsla har ett finger med i spelet vid yrsel är alltså om

  • yrseln uppträder tillsammans med hjärtklappning, andnöd eller plötslig matthetskänsla
  • symtomen leder till att man undviker vissa specifika miljöer och situationer som utlöser yrsel
  • man fantiserar om att drabbas av yrsel och målar upp olika mardrömsscenarier för sitt inre.

Ansvarsmedvetna personer med behov av ordning och kontroll utvecklar lättare än andra fobisk yrsel.

De vill ha ordning och kontroll i tillvaron men även på kroppens funktioner. De blir mer än andra störda om de upplever problem med balansen och har svårt att släppa tanken på yrseln. Somliga har lätt att oroa sig för sin hälsa – de är hälsoperfektionister och har svårt att tolerera även små avvikelser i hälsoläget. En enda yrselattack kan alltså väcka så stark ångest att det leder till en ökad uppmärksamhet på kroppens funktioner med en förstärkt yrselupplevelse som följd, vilket ger ännu mer ångest och oro. Sedan fortsätter ångest och yrsel att jaga på och förstärka varandra i en ond cirkel.

Personer med fobisk yrsel uppfattar sig ofta som psykiskt friska och känner sig främmande för eller har svårt att tillägna sig psykologisk behandling som samtalsterapi eller KBT. Men det kan vara svårt att bli kvitt symtomen. Flera undersökningar på senare år har visat att yrsel och ostadighet försvinner hos 2 av 3 personer vid läkemedelsbehandling. Man använder då SSRI-läkemedel som förstärker serotoninsystemet i hjärnan – vanligen Cipralex (escitalopram), cirka 15 mg dagligen – mediciner som också används vid behandling av depression. Under de första veckorna, då Cipralex trappas upp, lägger man till ett milt lugnande medel, vanligen Xanor depot (alprazolam), 0,5-1 mg dagligen. Den lugnande medicinen ges för att motverka de biverkningar – i typfallet en förstärkning av de flesta av de symtom man redan har – som annars regelmässigt uppträder i början av behandlingen. När lugnande medicin ges under så kort tid finns ingen risk att utveckla beroende. Serotoninförstärkande läkemedel (SSRI) är inte beroendebildande.

Behandlingen och återhämtningen från fobisk yrsel är en process som vanligen tar 3 – 6 månader. Först går man igenom symtomen noggrant och analyserar sjukdomsorsaker och utlösande faktorer. Därefter försöker man få kontroll på symtomen med läkemedel. Uppföljningen sker inledningsvis med 4 – 5 veckors mellanrum. Det tar vanligen 2 – 3 månader att hitta helt rätt inställning av läkemedel och dos. När symtomen blivit hanterbara strävar man efter att återuppta de aktiviteter som yrseln förhindrat. Då återvänder också tilliten till den egna balansen efter hand. Målet – som de flesta uppnår – är att bli fri från yrsel, att kunna lita på sin balans och att hitta tillbaka till det liv man levde innan yrseln uppträdde.

Efter sex månaders besvärsfrihet tar man en diskussion om man ska fortsätta behandlingen eller om man ska avsluta den. Om det rör sig om ett förstagångsinsjuknande och livet är stabilt och har ordnat upp sig prövar man i regel att avsluta behandlingen genom att långsamt trappa ut läkemedlet. I annat fall fortsätter behandlingen ytterligare en tid. Man har inte sett några negativa effekter av långtidsbehandling.

Vissa personer med fobisk yrsel är obekväma med att behandlas med psykofarmaka. Många uppfattar psykisk sjukdom som mindre verklig än en diagnos på en kroppslig sjukdom, att det är något vi inbillar oss och som vi skulle kunna undgå om vi bara skärpte till oss. Men det stämmer inte. De psykiska symtomen är lika verkliga som vilka andra symtom som helst och det ligger många gånger utanför den medvetna viljans kontroll att bemästra dem. Vi har en stark önskan till viljemässig kontroll över vårt psyke och vi skäms, inför oss själva och andra, när vi upptäcker att så inte är fallet. Skammen får oss att blunda för våra psykiska tillkortakommanden och i stället fokusera på kroppsliga symtom, som inte upplevs som lika skamliga. Det finns också föreställningar om att psykisk sjukdom innebär dålig prognos. Man ser framför sig människor som spärras in på livstid på mentalsjukhus och framlever sina dagar under ovärdiga former, utan chans till behandling eller bot. Denna föreställning rimmar illa med dagens psykiatri där nya behandlingsmetoder möjliggör ett i allt väsentligt normalt liv för många som fått en psykiatrisk diagnos. En annan felaktig föreställning är att psykisk sjukdom är uttryck för dumhet eller låg intelligens, vilket ibland gör en psykiatrisk diagnos extra svårsmält för den som är framgångsrik i studier eller yrkesliv.

Fobisk yrsel ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som kan behandlas effektivt. mer info

 

 

 

Ångestyrsel_Yrselcenter

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Kan yrsel sitta i själen?

2008 Weine Ahlstrand för personaltidningen Tebladet Örebro läns landsting

Kan yrsel sitta i själen? Docent Mikael Karlberg, universitetssjukhuset Lund, ställde frågan på Läkardagarna i Örebro. Han gav också själv svaret.

– Ja, det kan den. Det antyds redan i vårt språkbruk. När vi säger att någon är ”ur balans” menar vi ju inte bokstavligt att han eller hon har en balansstörning. Vi talar om ett själsligt illabefinnande, förklarade han. Ofta används begreppet ”psykogen yrsel”, trots att nyare forskning visat att psykisk sjukdom lika gärna kan vara en konsekvens av yrseln.

– Det finns tydliga kopplingar mellan ”själen” och balanssinnet. Ångest kan yttra sig som yrsel och yrsel kan leda till ångest, menade Mikael Karlberg.

I dessa sammanhang använder han själv begreppet ”fobisk postural yrsel”. Patienter med diagnosen upplever en känsla av ostadighet när de står och går, trots att balanstesterna är normala. Patienterna är rädda för att falla men har sällan eller aldrig fallit. Förutom ostadighet upplever de sekundkorta, plötsliga attacker av att allt snurrar.

Fobisk postural yrsel är den vanligaste orsaken till långvarig yrsel hos yngre och medelålders yrkesaktiva personer. Vanligt är att patienten haft en annan, mera somatisk yrselsjukdom. Även när den sjukdomen läkt ut upplever patienten yrseln och ostadigheten. – Balanssinnet är ett så grundläggande sinne för kroppsuppfattningen att vi inte tänker på det förrän det slutar fungera.

– Syn och hörsel kan vi med viljan stänga av genom att blunda eller hålla för öronen. Vi vet då vad det innebär att inte se eller höra. Balanssinnet kan vi däremot aldrig stänga av. Kanske är det därför som yrsel upplevs så skrämmande.

Noggranna utredningar och att förklara mekanismerna bakom yrselupplevelserna för patienten, är viktiga delar i behandlingen. Om patienten utsätter sig för rörelser och situationer som ökar yrseln kan balanssinnet tränas att bli mindre känsligt.

 

 

Upprätthållande balanssystemet Yrselcenter

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Rädsla och stress påverkar kroppens balans-autopiloter

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Det är egentligen ett mirakel att vi överhuvudtaget kan stå, gå och utföra olika balansaktiviteter på det roterande jordklotet som vi befinner oss på. Våra kroppar utsätts hela tiden för flera krafter i olika plan. Gravidationskraften är en stark kraft som håller oss kvar på planeten. Men vi utsätts också för andra krafter p g a jordens rotation runt sin egen axel.

Jorden roterar runt sin egen axel på ungefär ett dygn. För att beräkna platsens aktuella rotationshastighet måste man ta hänsyn till var på jordklotet man promenerar. Störst blir hastigheten vid ekvatorn, dess omkrets är 40 000 km. Delat med 24 timmar blir hastigheten där 1666 km per timme. Om en man däremot promenerar på en breddgrad i höjd med Stockholm kommer jordens rotationshastighet att vara 815 km per timme.

Utöver det utsätts vi för jordens förflyttning runt solen och vårt solsystems hastighet i Vintergatan. Så våra kroppars totala fart genom rummet påverkas av flera krafter än vi är medvetna om.

Ändå lyckas vi gå, cykla, göra kullerbyttor och dansa utan att falla. Hemligheten är att vi lärt oss svaja emot alla de krafter vi kontinuerligt utsätts för på vår planet. Vid ett års ålders har vi utvecklat ett tillräckligt bra kropps-svaj för hålla balansen och dessutom röra oss på jordklotets ytor.

Balanssystemet är ett helautomatiskt system. Dess funktioner bör vi helst inte uppmärksamma eller försöka att analysera medvetet. Det leder nämligen till en mycket sämre balans.

Balanssystemet styrs av många autopiloter

 

Lära sig gå och stå i ett årsåldern

Vi lär oss att gå vid i 1-års åldern. Vi lär oss utföra olika rörelser med våra muskel. En del av våra muskler används enbart för att vi ska kunna hålla oss upprätta. En mängd autopiloter tar hand om vår förmåga att stå stilla och att gå. Det är inlärda balansfunktioner som sköts på ryggsmärgs-nivå utan att vårt medvetande behöver kopplas in. Vår medvetna del av hjärnan används huvudsakligen till att anpassa gången till den omgivning vi befinner oss i. Men själva gå- och ståförmågan sköts alltså av en mängd autopiloter.

Vid fobisk yrsel fixerar man sig vid de balanssignaler som kroppen ständigt sänder till hjärnan. Man feltolkar signalerna och upplever att man ständigt måste korrigera sin hållning för att inte tappa balansen.

 

Mental överfokusering på balanssystemet stör dess autopiloter

Situationen kan liknas vid en överkänslighet för de egna balanssignaler. För att förebygga känslan av att falla omkull spänner man sin gå- och ståmuskulatur mycket mer än vanligt.

Att medvetet spänna benens muskelgrupper mer än vanligt för att inte falla är att lägga sig i och störa autopiloternas arbete och det hela leder till ond cirkel med ständig osäkerhets- och ostadighetskänsla. Bland annat brukar det bidra till muskulära nackspänningar hos en person med fobisk yrsel. Hur fungerar balanssystemet normalt, mer info här.

Människor med fobisk yrsel kan uppleva mest yrsel i stillastående

Fobisk_yrsel_YrselcenterI typiska fall upplever patienter med fobisk yrsel allra mest yrsel när de ska stå helt stilla. T e x när de står och väntar i en kö. Eller står stilla vid ett övergångsställe. Då försöker de stå så stilla som möjligt. Ändå upplever de att balansen är påtagligt störd just då.

För att kunna bibehålla en stillastående ställning på ett roterande jordklot måste man kontinuerligt göra små mot-svajande rörelser för att parera jordens rotationsrörelse. Sådana motsvajande kroppsrörelser är helautomatiska och inlärda i 1-års åldern. Men dessa subtila kroppsrörelser kan alltså inte utföras viljemässigt utan sköts av automatiska inlärda system.

 

 

Vid sjukdomar som för med sig upprepade kontrollförluster och återkommande felsignaler kan medvetandets förtroende för balanssystemet med tiden att påverkas. En permanent misstro mot det egna balanssystemets alla autopiloter kan leda till en ständig ostadighetskänsla. En rädsla att ständigt riskera att förlora kontrollen över balansen ger en mycket hög invaliditet.

Sta_ga_yrsel_JohanHolmbergPatienter med fobisk yrsel förbättras ofta när de utför balansaktiviteter som sysselsätter många balans-autopiloter. När de cyklar, dansar, spela tennis eller löptränar upplever de ofta att balansen fungerar som vanligt. Dessa komplexa aktiviteter skulle inte kunna utföras överhuvudtaget om man skulle försöka styra de olika muskelrörelserna med medvetna komandon.

Balanspsykologen Johan Holmberg har forskat kring och tränat patienter med fobisk yrsel. Syftet har varit att få bort skräcken för att falla så att gå- och stå- autopiloterna kan börja arbeta normalt igen. ”-Patienternas ostadighetskänsla försvinner när de börjar lita på sin balansfunktion igen”.

 

 

 

Experimentell aktivering av balansbanor under samtidig MR av hjärnan

Experimentell magnetröntgen av hjärnan samtidigt som ett balansorgan stimuleras. Det ger en ide om hur många olika delar av hjärnan som stimuleras och var i hjärnbarken balanssignaler analyseras. Röntgenavdelningen Nationellt Yrselcenter för Tyskland, universitetskliniken München

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Skadat medvetandefilter kan leda till bestående yrselkänsla efter den första yrselattacken

.2016 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

I en vetenskaplig kartläggning av patienter med kronisk spänningsyrsel kunde man härleda att hos 33% av alla patienter började symtomen efter en första fysisk störning i ett av balansorganen. (Staab Ruckenstein 2003)

Balanssystemet ska man normalt sett inte alls vara aktivt medveten om. Staabs undersökning har lett till en spekulation om att upplevelser av kontrollförluster i balanssystemet kan påverka ett filter för att vara medveten om det egna balanssystemet.

Kroppens alla balansfunktioner sköts till stor del av inlärda automatiska program s k balans-autopiloter. Det är automatiska program i lillhjärnan och reflexer som hanterar våra upprätthållande muskulatur.

Balanssystemet fungerar allra bäst om vi inte medvetet bryr oss om det. Det är sjukt att känna efter och ständigt analysera den aktuella balanssituationen. Att dessutom försöka styra balansen med medvetna tankar är att ifrågasätta autopiloterna arbete, då blir balansfunktionen betydligt sämre.

Länk till ytterligare information om PPPY (engelska)