Kristallsjuka p g a fastnade kristaller på båggångens känselspröt Cupulolithiasis
2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Denna vanliga variant av kristallsjuka beror på att ett känselspröt har blivit tyngre än den vätska som omger det. Det medför mer eller mindre kaotisk information till hjärnan. Symtomen varierar från tydliga lägesrelaterade yrselattacker till enbart en diffus ostadighetskänsla.
Felet har beskrivits i den mellersta och i den bakre båggångens känselspröt. I regel är bara det ena balansorganet påverkat.
Håller man huvudet helt stilla i vissa positioner kan det nedtyngda känselsprötet balansera och klara av att hålla sig upprätt trots sin ökade tyngd. Men i samband med alla huvudrörelser som avviker från känselsprötets neutralposition påverkas det av tyngdlagen och faller hjälplöst omkull åt ena sidan. Så länge känselsprötet ligger omkullvräkt generas en felsignal till hjärnan.
Patienter med ett tungt känselspröt i den mellersta båggången mår oftast bäst när de sitter upp och håller huvudet lätt framåtböjt 10 grader eller när de ligger på rygg utan sidovridning åt något håll. I dessa kroppspositioner kan det nedtyngda känselsprötet balansera i upprätt läge och då sänds inga felsignaler til hjärnan.
Till skillnad från tillstånden med lösa partiklar i båggången upphör inte yrseln inom 5-15 sekunder utan upphör först när den drabbade åter hittat ett sätt att hålla huvudet där känselsprötet balanserar i en upprätt position.
Vad är orsaken
En etablerad teori utgår från att balanskristaller har lossnat från sin ursprungliga plats i hinnsäcken och sedan ansamlats på ett känselspröt. (Schuknecht 1969) ”Äkta kristallsjuka”
Vad är symtomen
Insjuknandet kan vara dramatiskt med tydliga upplevelser av lägesrelaterade yrselattacker. Ofta kan det räcka med små huvudrörelser i sidled för att utlösa symtomen. Vissa patienter kan uppleva att karusellyrseln byter riktning beroende på åt vilket håll de rör huvudet.
Men insjuknandet kan också domineras av en diffus känsla av generell ostadighet och en känsla av obehag i samband med alla huvudrörelser. Illamående, svårigheter att fokusera blicken och måttlig gångstörning är vanliga symtom.
Hos de flesta drabbade klingar symtomen av inom fyra till fem dygn. När känselsprötet återfått sitt normala sätt att röra sig, klingar yrselsymtomen av.
Symtom som kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, dubbelseende, svårigheter att svälja eller tala eller ensidiga hörselfenomen förekommer inte samtidigt.
Hur kan tillståndet diagnostiseras
För att kunna diagnostisera denna variant av godartad lägesyrsel krävs en kartläggning av ögonens ofrivilliga rörelser i samband med provokationer av huvudrörelser i olika plan. I praktiken krävs en undersökning med videonystagmoskopi VNS och en van undersökare som kan tolka mönstret av ögonrörelser.
Symtomsidan kan beräknas genom analys av ögonrörelserna. I regel är känselsprötsstörningen på den sida som utlöser minst yrsel i ryggläge.
Vad är behandlingen – Akuta tillstånd
Flera olika behandlingar kan prövas beroende på hur länge tillståndet har varat. På Yrselcenter används dessa behandlingstekniker.
- En behandling är att påverka balansorganet med vibration. Skallbenet utanför balansorganet utsätts 30-60 Hz, det är en frekvens som balansorganet är känsligt för. Därmed kan de lösa partiklarna fås att lossna. Tillståndet konverteras därmed från cupulo-lithiais till canalo-lithasis och sedan flyttas de lösa partiklarna med en repositionsmanövrar för den drabbade båggången.
- Genom användning en särskild behandlingsstol där båggångarna kan provoceras en i taget kan det drabbade känselsprötet accelleras och de-accelleraras mot ett motstånd. Genom upprepade dunkningar i känselsprötets plan lossar partiklarna och konverteras därmed till att vara lösa i båggången. En behandlingsstol finns i Lund.
- Forced prolonged positioning FPP (Vanucci) innebär att man under en längre tid bara ligger på det friska balansorganets sida. Syftet är att de fastnade partiklarna med tyngdlagens hjälp ska kunna släppa från känselsprötet. Nattetid kan man sova iklädd en rymlig skjorta och stoppa en kudde i ryggen innanför skjortan. Då förebyggs oavsiktliga kroppsvändningar mot den sjuka sidan, även under sömnen. Behandlingen rekommenderas i minst 12 timmar.
- En särskild konverteringsmanöver (Gufoni-Appiani 2005) är beskriven. Den gäller fastsittande partiklar på mellersta båggångens känselspröt. Efter manövern ska Du antingen fortsätta samma manöver hemma eller så har Du instruerats att utföra Barbequemanövrar mot symtomsidan på egen hand efteråt. Vid långdragna besvär kan Din mekaniska båggångsstörning följas dagligen via distansundersökningar med Vertigocatcher.
Vad är behandlingen – Kroniska och långsamt läkande tillstånd
En del störningar i ett känselspröt ter sig kroniska eller så läker de ut mycket långsamt. I de fall där vi kan konstatera en mekanisk funktionsstörning i känselsprötet men där det ter mindre sannolikt att det beror på fastsittande partiklar, har Du fått instruktioner om tillvänjningsbehandling.
Tillvänjningsträningens syfte är att vänja hjärnan vid den återkommande felaktiga balansinformationen som det sjuka känselsprötet medför.
Vid kristallsjuka p g a lösa partiklar i en båggång uppkommer felsignaler i samband med huvudets rörelser. Eftersom partiklarna rör sig olika lång väg och med olika hastighet vid olika huvudrörelser blir felsignalerna alltid olika och unika. Det har hjärnan svårt att vänja sig vid.
Vid störningar i känselspröten är felsignalen däremot linjär och likadan oavsett om huvudets läge har ändrats lite grann eller mycket. Felsignalen beror på att känselsprötet tippar omkull och att det förblir så tills man vrider huvudet till ett läge där känselsprötet balanserar igen. Vid ett längre skov med tung störning i ett känselspröt kan symtomen fås att minska snabbare över tid p g a hjärnans förmåga att vänja sig och att kompensera för den återkommande identiska felimpulsen.
Var får man hjälp
Utrustningen VNS och kunskapen om att analysera ofrivilliga ögonrörelser nystagmus finns oftast hos läkare som är specialister i öron-näsa-halssjukdomar eller i hörsel- och balansrubbningar.
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i båggång och på känselspröt Samtidig canalo- och cupulolithiasis
Tillstånd med både lösa partiklar i en båggång och på känselsprötet i samma båggång är vanliga och ger rikliga ögonrörelsefynd vid undersökning med videonystagmoskopi VNS. Undersökningsfynden kan till att börja vara svårtolkade. Efter några upprepade lägesprovokationer blir det för en van undersökare uppenbart att det rör sig om en blandad båggångsstörning med både lösa och fastsittande partiklar.
När det symtomgivande balansorganet diagnostiserats börjar behandlingen med med att först behandla de lösa partiklarna i båggången. Sedan undersöks störningen i känselsprötet igen.