Kristallsjuka p g a mekanisk störning av båggångens känselspröt Cupulolithiasis

2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Denna vanliga variant av kristallsjuka beror på att ett känselspröt har blivit tyngre än den vätska som omger det. Det medför mer eller mindre kaotisk information till hjärnan. Symtomen varierar från tydliga lägesrelaterade yrselattacker till enbart en diffus ostadighetskänsla.

Felet uppkommer i den mellersta och i den bakre båggångens känselspröt. I regel är bara det ena balansorganet påverkat.

Håller man huvudet helt stilla i vissa positioner kan det nedtyngda känselsprötet balansera och klara av att hålla sig upprätt trots sin ökade tyngd. Men i samband med alla huvudrörelser som avviker från känselsprötets neutralposition påverkas det av tyngdlagen och faller hjälplöst omkull åt ena sidan. Så länge känselsprötet ligger omkullvräkt generas en felsignal till hjärnan.

Patienter med ett tungt känselspröt i den mellersta båggången mår oftast bäst när de sitter upp och håller huvudet lätt framåtböjt 10 grader eller när de ligger på rygg utan sidovridning åt något håll. I dessa kroppspositioner kan det nedtyngda känselsprötet balansera i upprätt läge och då sänds inga felsignaler til hjärnan.

Till skillnad från tillstånden med lösa partiklar i båggången upphör inte yrseln inom 5-15 sekunder utan upphör först när den drabbade åter hittat ett sätt att hålla huvudet där känselsprötet balanserar i en upprätt position.

Vad är orsaken

En etablerad teori utgår från att balanskristaller har lossnat från sin ursprungliga plats i hinnsäcken och sedan ansamlats på ett känselspröt. (Schuknecht 1969) ”Äkta kristallsjuka”

Vad är symtomen

Insjuknandet kan vara dramatiskt med tydliga upplevelser av lägesrelaterade yrselattacker. Ofta kan det räcka med små huvudrörelser i sidled för att utlösa symtomen. Vissa patienter kan uppleva att karusellyrseln byter riktning beroende på åt vilket håll de rör huvudet.

Men insjuknandet kan också domineras av en diffus känsla av generell ostadighet och en känsla av obehag i samband med alla huvudrörelser. Illamående, svårigheter att fokusera blicken och måttlig gångstörning är vanliga symtom.

Hos de flesta drabbade klingar symtomen av inom fyra dygn. När känselsprötet återfått sitt normala sätt att röra sig, upphör också yrselsymtomen.

Symtom som kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, dubbelseende, svårigheter att svälja eller tala eller ensidiga hörselfenomen förekommer inte samtidigt.

Hur kan tillståndet diagnostiseras

För att kunna diagnostisera denna variant av godartad lägesyrsel krävs en kartläggning av ögonens ofrivilliga rörelser i samband med provokationer av huvudrörelser i olika plan. I praktiken krävs en undersökning med videonystagmoskopi VNS och en van undersökare som kan tolka mönstret av ögonrörelser.

Symtomsidan kan beräknas genom analys av ögonrörelserna. Oftast är känselsprötsstörningen på den sida som ger minst besvär i ryggläge.

Vad är behandlingen

Akutbehandling 1 för störningar i mellersta båggångens känselspröt är att först utföra en s k konverteringsbehandling enligt Gufoni-Appiani (2005). En lyckad manöver kan få de fastsittande partiklarna att släppa från känselsprötet. Istället kommer de att röra sig fritt i båggången. Tillståndet har därmed konverterats till Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången. Om konverteringen lyckats kan sedan de lösa kristallerna behandlas med Barbequerotation eller med en Gufonimanöver.

Akutbehandling 2 för mellersta båggången är s k FPP Forced prolonged positioning (Vanucci). Det innebär att man vilar liggande under längre tid enbart på den friska sidan för att de lösa partiklarna lättare ska släppa från känselsprötet med tyngdlagens hjälp. Nattetid kan man sova iklädd en rymlig skjorta och stoppa en kudde i ryggen innanför skjortan. Då förebyggs oavsiktliga kroppsvändningar åt den sjuka sidan, även under sömnen. Behandlingen rekommenderas i minst 12 timmar.

Tillvänjningsbehandling vid längre skov Vid kristallsjuka p g a lösa partiklar i en båggång uppkommer kaotiska signaler i samband med huvudets rörelser. Eftersom partiklarna då rör sig olika lång väg och med olika hastighet vid olika huvudrörelser blir felsignalerna alltid olika och unika. Det har hjärnan svårt att vänja sig vid.

Vid störningar i känselspröten är felsignalen däremot linjär och likadan oavsett om huvudet rörs mycket eller lite. Felsignalen beror på att känselsprötet tippar omkull och att det förblir så tills man vrider huvudet till ett läge där känselsprötet balanserar igen. Vid längre skov med tung störning i ett känselspröt kan symtomen minska över tid p g a hjärnans förmåga att vänja sig och att kompensera för den återkommande identiska felimpulsen. Vid långdragna besvär har Du därför instruerats att utföra regelbundna tillvänjningsmanövrar.

Var får man hjälp

Utrustningen VNS och kunskapen om att analysera ofrivilliga ögonrörelser nystagmus finns oftast hos läkare som är specialister i öron-näsa-halssjukdomar eller i hörsel- och balansrubbningar.

 

 

  Kristallsjuka p g a lösa partiklar i båggång och på känselspröt Samtidig canalo- och cupulolithiasis

Tillstånd med både lösa partiklar i en båggång och på känselsprötet i samma båggång är vanliga och ger rikliga ögonrörelsefynd vid undersökning med videonystagmoskopi VNS. Undersökningsfynden kan till att börja vara svårtolkade. Efter några upprepade lägesprovokationer blir det för en van undersökare uppenbart att det rör sig om en blandad båggångsstörning med både lösa och fastsittande partiklar.

När det symtomgivande balansorganet diagnostiserats börjar behandlingen med med att först behandla de lösa partiklarna i båggången. Sedan undersöks störningen i känselsprötet igen.