Gå-iland-sjuka- exempel på funktionellt utlöst yrsel
2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Smakprov ur boken ”Det snurrar” Bazar förlag 2023-04-24
Yrsel vid byte mellan rörelsemiljöer när hjärnans förväntningar inte slår in
Du har säkert någon gång upplevt en övergående ostadighetskänsla efter en balansaktivitet som du inte varit väldigt van vid. Exempelvis en gungande känsla efter att du har stigit i land efter några timmar ute på sjön, som om du vore kvar på båten ute bland vågorna.
Vad är det?
Gå-iland-sjuka, eller mal de débarquement (MDD) på franska, är ett typiskt exempel på funktionell yrsel. Symtomen beror inte på ett fysiskt fel utan kan bättre beskrivas som en störning i balansprogrammet. Symtomen uppkommer när våra sinnen inte rapporterar det som hjärnan förväntar sig. Det är vanligt efter båt-, buss- och tågresor, och har också rapporterats efter en natt ombord på en båt för ankar eller efter en natt på en vattenmadrass.
Reaktionen beror på att de inkommande signalerna från balansorganen inte matchar vad hjärnan förväntar sig. Hjärnans är utrustad med ett ”balansminne”, och har helt enkelt inte förstått att man nu är tillbaka på torra land igen
Efter landstigningen talar balanssinnet om att omgivningen står stilla och att omgivningens referenser är raka. Men på grund av hjärnans tröghet för omställningen fortsätter hjärnan att förvänta sig rörliga balanssignaler och referensbilden ”att gunga på vågorna i en båt”. Därmed uppstår en ”tolkningskonflikt”. Skillnaden mellan vad hjärnan förväntar sig och vad den faktiskt upplever är det som ger upphov till gungandet.
Gå-iland-sjuka uppträder oftast inte konsekvent, det vill säga symtomen behöver inte uppkomma efter varje landstigning eller varje tågresa.
Symtom
En diffust och subtilt gungande känsla som om man fortfarande vore kvar på båten eller på tåget, flygplanet eller bussen. Någon egentlig balansstörning brukar inte förekomma. I miljöer med många raka strukturer, till exempel i hörn, i gränder eller i små trånga rum brukar gungandet öka.
Om man däremot tittar ut över ett stort fält eller över havet minskar symtomen. Det diffusa gungandet brukar sitta i några timmar för att sedan försvinna av sig självt.
Många seglare upplever gå-iland-sjuka oftare efter sjöfärder under försäsongen. Efter ett antal tilläggningar uppkommer symtomen alltmer sällan. Det talar för att hjärnan kan tränas upp i att snabbare växla mellan olika rörelsemiljöer. Om bytet till “land”-referensbilden sker så fort man satt ned foten på bryggan så uppstår heller ingen gungningskänsla.
Yrsel när hjärnans förväntningar inte slår in
2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Att uppehålla sig i olika miljöer och att byta mellan dessa kan ge omställningsproblem. Informationskonflikter kan uppkomma när vi byter från en miljö med som präglas av skeva referenser till en miljö som domineras av raka referenser.
När hjärnan inte upplever det den förväntar sig uppstår en informationskonflikt. Informationskonflikter är den typiska och den vanligaste orsaken till att uppleva “yrsel”. Gå-iland-sjuka är därför en bra modell för att förstå funktionella yrselsjukdomar, yrsel som inte beror på fysiska skador utan beror på störningar i balanssinnets mjukvara.
- Per och Henrik ska ut och segla. Omedelbart efter att de kastat loss från bryggan och ger sig ut på den gungande fjärden är deras hjärnor fortfarande inställda på att vara i land. Men pojkarnas tre informationssystem syn- balansorgan- känsel- signalerar att det gungar ordentligt.
Förväntad information Inkommande information
- Både Per och Henrik har seglat tidigare och efter bara ett litet tag har deras referensbild från tidigare seglatser aktiverats. Deras hjärnor förväntar sig nu att det ska gunga och det matchar den inkommande balansbilden på fjärden perfekt.
Förväntad information Inkommande information
- Efter några timmars segling styr de in mot hamnen igen. När Per sätter ned fötterna på bryggan är hans förväntade balansreferensbild fortfarande inställd på att vara på sjön.
Förväntad information Inkommande information
Eftersom Pers hjärna förväntar sig att det ska gunga men inkommande balanssignaler meddelar att det inte gungar, uppkommer en informationskonflikt. Resultatet är en diffus och gungande ostadighetskänsla ungefär som om han var kvar ute på fjärden fastän han nu går på fast mark.
MDD uppstår i samband med landstigning när balansreferensbilden ”att vara på gungande båt” kärvar och inte genast byts ut mot referensbilden ”att vara på land”. Pers hjärna har helt enkelt en fördröjd uppfattning om att han nu är tillbaka på torra land. Det blir en dålig landstigning för Per.
4.Efter några timmar har den diffusa och gungande känslan försvunnit igen. Sjö-referensbilden har åter bytts ut till Pers ordinarie land-referensbild. Yrselkonflikten har därmed hävts. Pers hjärna upplever precis det som den förväntar sig igen. Därmed har informationskonflikten upphört och yrseln försvunnit.
Förväntad information Inkommande information
Gå-iland-sjuka ”Dålig landstigning” MDD – mismatch mellan inkommande- och förväntad balansinformation
Förväntad information + Inkommande information = Mismatch/ Gungande känsla
Hur fungerar balanssystemet normalt, om hjärnans arkiv för balans-referensbilder mer info
Kroniskt Gå-iland-syndrom
Vi använder begreppet gå-iland-sjuka för den kortvariga upplevelsen. För den längre, ihållande upplevelsen efter en båtfärd använder vi begreppet “gå-iland-syndrom” (mal de débarquement syndrome).
Tillståndet beskrevs första gången 1987 och är ett exempel på hur en första störning i balanssinnet kan övergå i en daglig och långdragen yrselkänsla. Den diffusa gungningskänslan kan sitta i i veckor eller månader och den drabbade kan känna sig desperat över att den inte avtar. Men balans- och gångförmågan påverkas inte och prognosen är god: gungandet brukar försvinna till slut.
Vad är orsaken?
Idag finns ingen säker förklaring till MDD syndromet. Balansutredningar och röntgen av hjärnan brukar vara normala. Man föreställer sig att funktionen i hjärnans balans-referens-arkiv har hakat upp sig . Hjärnan har helt enkelt inte lyckats byta ut sjö-referens-bilden. Därför irriteras den av en ständigt pågående informationskonflikt.
Vid långdragna besvär kan patienten ofta utveckla en sekundär ångest och nedstämdhet som förvärrar tillståndet ytterligare.
Man spekulerar i en tröghet bland hjärnans transmittorsubstanser. Att kvinnor drabbas så mycket oftare och att särskilt många kvinnor insjuknar efter menopaus kan antyda en hormonkoppling. En del yrselforskare tror att tillståndet kan vara en variant av migrän. Migrän är en sjukdom som medför en överretbarhet i balanssystemet. En annan förmodan är att den särskilt långdragna gungkänslan i själva verket är ett psykiskt spänningssymtom som initieras av den övergående konflikten i hjärnans balanshanteringsprogram efter landstigningen.
Utmärkande för MDD är att symtomen alltid börjar efter någon slags rörelseexposition. Vanligaste utlösande faktorer är en sjöresa, en längre flygresa eller resa med X 2000-tåg. Tillståndet finns också beskrivet efter en övernattning ombord på en båt för ankar eller efter en natt på en vattensäng.
När man återvänder till samma rörelsemiljö som utlöste besvären d v s åker bil eller båt, rapporterar många avtagande symtom.
Vad är behandlingen?
Tillståndet är så gott som alltid självläkande men gungkänslan kan vara i veckor till månader. Vanliga sjösjukemedel brukar inte ge någon större lindring.
I långdragna och invalidiserande fall har behandling med antidepressiva mediciner och allmän balansrehabilitering med en sjukgymnast rapporterats ha de bästa effekterna. Behandlingsplanen är dock individuell och ska alltid föregås av en balansutredning.
Behandlingar där man ökar toleransen för röriga balansintryck är vanliga i centraleuropeiska länder. En sådan behandlingsmetod är att träna tolerans och hanteringen av röriga sensoriska intryck genom att exponera patienten för särskilt röriga mönster s k optokinetiska stimuli.
Idag finns ingen säker förklaring till gå-iland-syndromet. Balansutredningar och röntgenundersökningar av hjärnan visar inget onormalt. Man föreställer sig att funktionen i hjärnans balans-referens-arkiv har “hakat upp sig”. Hjärnan har helt enkelt inte lyckats byta ut sjö-referens-bilden. Därför irriteras den av en ständig informationskonflikt. Patienter som återvänder till samma rörelsemiljö som utlöste besvären, det vill säga åker bil eller båt igen, rapporterar inte sällan att symtomen minskar.
Vid MDD-syndrom med långdragna besvär vidmakthålls symtomen av samma mekanismer som vid andra funktionella yrseltillstånd.
Tillståndet är så gott som alltid självläkande, men gungningskänslan kan finnas kvar i veckor till månader. Vanliga sjösjukemedel brukar inte ge någon lindring. I långdragna och invalidiserande fall har behandling med serotonin-modulerande läkemedel och allmän balans-rehabilitering med sjukgymnast rapporterats ge bäst effekt. Behandlingsplanen är individuell och ska alltid föregås av en balansutredning så att fysiska balanssjukdomar verkligen har uteslutits.
I andra länder, exempelvis i Centraleuropa, är behandlingar där man ökar toleransen för “röriga” balansintryck vanliga. Exempelvis kan patienten tränas i att hantera röriga sensoriska intryck genom att exponeras för så kallade optokinetiska stimuli. Då används till exempel ljus från en roterande discokula.
MDD -syndrom
2021 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
MDD syndrom är ett tillstånd som beskrevs första gången 1987. Det är när känslan av gungandet efter en landstigning inte försvinner inom några timmar. Istället kan den diffusa gungkänslan sitta i under en eller flera veckor. De drabbade kan känna sig desperata över att känsla inte vill avta. Själva balans- och gångförmågan brukar dock inte påverkas. Prognosen är dock alltid god och gungandet försvinner till slut.
MDD tillstånd uppträder inkonsekvent. Gungsymtomen behöver inte uppträda efter varje båttur. Ibland fungerar landstigningen perfekt och symtomen uteblir helt och hållet.
MDD syndrom och funktionell yrsel
Även patienter med psykiskt utlöst yrsel beskriver en subtil gungande känsla som inte tydligt påverkar balansfunktion och som upplevs under en stor del av den vakna tiden. Det kan vara svårt att avgränsa dessa två tillstånd från varann.