MDD ”Dålig landstigning” – exempel på funktionellt utlöst yrsel
Yrsel vid byte mellan rörelsemiljöer när hjärnans förväntningar inte slår in
2021 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta människor någon gång har upplevt. MDD kan uppkomma när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.
MDD Mal de Debarquement-syndrom: Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.
Vad är det?
“Dålig landstigning” eller “Mal de debarquement” (franska) är ett exempel på yrselsymtom som är funktionellt utlösta. De beror inte på ett fysiskt fel. Symtomen triggas av när hjärnans förväntningar inte slår in.
I denna beskrivning beskrivs den kortvariga timslånga upplevelsen som “landstingningsfenomen” och den längre ihållande upplevelsen under flera veckor eller månader som “landstingningssyndrom”
Landstigningsfenomenet är en vanlig övergående ostadighetskänsla efter ovan balansaktivitet. De flesta har någon gång upplevt en övergående gungkänsla efter att ha stigit i land efter några timmar ute på sjön. En känsla att man var kvar på båten ute bland vågorna.
I miljöer med många raka referenser t e x i hörn, i gränder eller i små trånga rum brukar känslan öka tydligt. Om man däremot tittar ut över ett stort fält eller över havet minskar gung-känslan. Den diffusa känslan brukar sitta i några timmar för att sedan försvinna av sig själv.
Reaktionen beror på att inkommande balanssignaler inte matchar det balansmönster som hjärnan förväntar sig. Hjärnan har helt enkelt inte förstått att nu är man på torra land igen.
Efter landstigningen talar balanssinnets informationer om att omgivningen står stilla och att omgivningens referenser är raka. Men p g a hjärnans tröghet för omställningen fortsätter hjärnan att förvänta sig röriga balansintryck och skeva referenser.
Därmed uppstår en tolkningskonflikt av informationen i hjärnans program för balansinformation. Skillnaden mellan det hjärnan förväntar sig och det den faktiskt upplever är det som ger upphov till gungkänslan. När hjärnan inte upplever det den förväntar sig uppstår en informationskonflikt. Informationskonflikter är den vanligaste orsaken till att uppleva “yrsel”.
Många seglare upplever landstingningsfenomen oftare efter sjöfärder på försäsongen. Men efter att ha genomfört ett antal tilläggningar kommer symtomen allt mera sällan. Det talar för att hjärnan kan tränas upp i att snabbare växla mellan olika rörelsemiljöer. Om bytet till “land”-referensbilden sker så fort man satt ned foten på bryggan, så uppstår heller ingen gungkänsla.
Dålig landstigning MDD – yrsel när hjärnans förväntningar inte slår in
2021 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Att uppehålla sig i olika miljöer och att byta mellan dessa kan ge omställningsproblem. Informationskonflikter kan uppkomma när vi byter från en miljö med som präglas av skeva referenser till en miljö som domineras av raka referenser.
- Per och Henrik ska ut och segla. Omedelbart efter att de kastat loss från bryggan och ger sig ut på den gungande fjärden är deras hjärnor fortfarande inställda på att vara i land. Men pojkarnas tre informationssystem syn- balansorgan- känsel- signalerar att det gungar ordentligt.
Förväntad information Inkommande information
- Både Per och Henrik har seglat tidigare och efter bara ett litet tag har deras referensbild från tidigare seglatser aktiverats. Deras hjärnor förväntar sig nu att det ska gunga och det matchar den inkommande balansbilden på fjärden perfekt.
Förväntad information Inkommande information
- Efter några timmars segling styr de in mot hamnen igen. När Per sätter ned fötterna på bryggan är hans förväntade balansreferensbild fortfarande inställd på att vara på sjön.
Förväntad information Inkommande information
Eftersom Pers hjärna förväntar sig att det ska gunga men inkommande balanssignaler meddelar att det inte gungar, uppkommer en informationskonflikt. Resultatet är en diffus och gungande ostadighetskänsla ungefär som om han var kvar ute på fjärden fastän han nu går på fast mark.
MDD uppstår i samband med landstigning när balansreferensbilden ”att vara på gungande båt” kärvar och inte genast byts ut mot referensbilden ”att vara på land”. Pers hjärna har helt enkelt en fördröjd uppfattning om att han nu är tillbaka på torra land. Det blir en dålig landstigning för Per.
4.Efter några timmar har den diffusa och gungande känslan försvunnit igen. Sjö-referensbilden har åter bytts ut till Pers ordinarie land-referensbild. Yrselkonflikten har därmed hävts. Pers hjärna upplever precis det som den förväntar sig igen. Därmed har informationskonflikten upphört och yrseln försvunnit.
Förväntad information Inkommande information
MDD Mal de Debarquement = mismatch mellan inkommande- och förväntad balansinformation
Förväntad information + Inkommande information = Mismatch/ Gungande känsla
Hur fungerar balanssystemet normalt, om hjärnans arkiv för balans-referensbilder mer info
MDD -syndrom
2021 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
MDD syndrom är ett tillstånd som beskrevs första gången 1987. Det är när känslan av gungandet efter en landstigning inte försvinner inom några timmar. Istället kan den diffusa gungkänslan sitta i under en eller flera veckor. De drabbade kan känna sig desperata över att känsla inte vill avta. Själva balans- och gångförmågan brukar dock inte påverkas. Prognosen är dock alltid god och gungandet försvinner till slut.
MDD tillstånd uppträder inkonsekvent. Gungsymtomen behöver inte uppträda efter varje båttur. Ibland fungerar landstigningen perfekt och symtomen uteblir helt och hållet.
MDD syndrom och funktionell yrsel
Även patienter med psykiskt utlöst yrsel beskriver en subtil gungande känsla som inte tydligt påverkar balansfunktion och som upplevs under en stor del av den vakna tiden. Det kan vara svårt att avgränsa dessa två tillstånd från varann.
Vad är orsaken?
Idag finns ingen säker förklaring till MDD syndromet. Balansutredningar och röntgen av hjärnan brukar vara normala. Man föreställer sig att funktionen i hjärnans balans-referens-arkiv har hakat upp sig . Hjärnan har helt enkelt inte lyckats byta ut sjö-referens-bilden. Därför irriteras den av en ständigt pågående informationskonflikt.
Vid långdragna besvär kan patienten ofta utveckla en sekundär ångest och nedstämdhet som förvärrar tillståndet ytterligare.
Man spekulerar i en tröghet bland hjärnans transmittorsubstanser. Att kvinnor drabbas så mycket oftare och att särskilt många kvinnor insjuknar efter menopaus kan antyda en hormonkoppling. En del yrselforskare tror att tillståndet kan vara en variant av migrän. Migrän är en sjukdom som medför en överretbarhet i balanssystemet. En annan förmodan är att den särskilt långdragna gungkänslan i själva verket är ett psykiskt spänningssymtom som initieras av den övergående konflikten i hjärnans balanshanteringsprogram efter landstigningen.
Utmärkande för MDD är att symtomen alltid börjar efter någon slags rörelseexposition. Vanligaste utlösande faktorer är en sjöresa, en längre flygresa eller resa med X 2000-tåg. Tillståndet finns också beskrivet efter en övernattning ombord på en båt för ankar eller efter en natt på en vattensäng.
När man återvänder till samma rörelsemiljö som utlöste besvären d v s åker bil eller båt, rapporterar många avtagande symtom.
Vad är behandlingen?
Tillståndet är så gott som alltid självläkande men gungkänslan kan vara i veckor till månader. Vanliga sjösjukemedel brukar inte ge någon större lindring.
I långdragna och invalidiserande fall har behandling med antidepressiva mediciner och allmän balansrehabilitering med en sjukgymnast rapporterats ha de bästa effekterna. Behandlingsplanen är dock individuell och ska alltid föregås av en balansutredning.
Behandlingar där man ökar toleransen för röriga balansintryck är vanliga i centraleuropeiska länder. En sådan behandlingsmetod är att träna tolerans och hanteringen av röriga sensoriska intryck genom att exponera patienten för särskilt röriga mönster s k optokinetiska stimuli.
Var får man hjälp?
Personer med långdragna balansproblem ska utredas hos en yrselintresserad öronnäsahals-läkare, hörsel- och balansläkare eller neurologläkare.