MDD Mal de Debarquement
Yrsel vid byte mellan rörelsemiljöer när hjärnans förväntningar inte slår in
2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Sammanfattning: MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD kan uppkomma när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.
MDD Mal de Debarquement-syndrom: Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.
Vad är det?
Landstigningsfenomenet är en vanlig övergående ostadighetskänsla efter landstigning eller annan balansaktivitet. De flesta har någon gång upplevt en övergående gungkänsla efter att ha stigit i land efter en dag ute på sjön. Det känns lite som om man var kvar på båten ute bland vågorna.
I miljöer med många raka referenser t e x i hörn, i gränder eller i små trånga rum brukar känslan tillta tydligt.
Om man däremot tittar ut över ett stort fält eller över havet minskar gung-känslan.
Känslan brukar sitta i några timmar för att sedan försvinna av sig själv.
Reaktionen beror på att inkommande balanssignaler inte matchar det balansmönster som hjärnan förväntar sig. Hjärnan har helt enkelt inte förstått att nu är man på torra land igen.
Hjärnan förväntar sig gungsignaler och skeva referenser men de inkommande balanssignaler talar för stillastående underlag och raka referenser. Därmed uppstår en tolkningskonflikt av informationen i hjärnans program för balansinformation. Skillnaden mellan det hjärnan förväntar sig och det den faktiskt upplever är det som ger upphov till gungkänslan. När hjärnan inte upplever det den förväntar sig uppstår en konflikt som kallas “yrsel”.
Många seglare upplever MDD symtomen mest på våren. Efter att ha seglat några veckor brukar symtomen komma mer sällan. Det kan vara ett tecken på att hjärnan kan tränas upp i att snabbare växla mellan olika rörelsemiljöer. Om bytet till “land”-referensbilden sker så fort man klivit ned med foten på bryggan, så uppstår heller ingen gungkänsla.
Dålig landstigning MDD – yrsel när hjärnans förväntningar inte slår in
2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Att uppehålla sig i olika miljöer och att byta mellan dessa kan ge omställningsproblem. Informationskonflikter kan uppkomma när vi byter från en miljö med som präglas av skeva referenser till en miljö som domineras av raka referenser.
- Per och Henrik ska ut och segla. Omedelbart efter att de kastat loss från bryggan och ger sig ut på den gungande fjärden är deras hjärnor fortfarande inställda på att vara i land. Men pojkarnas tre informationssystem syn- balansorgan- känsel- signalerar att det gungar ordentligt.
Förväntad information Inkommande information
- Både Per och Henrik har seglat tidigare och efter bara ett litet tag har deras referensbild från tidigare seglatser aktiverats. Deras hjärnor förväntar sig nu att det ska gunga och det matchar den inkommande balansbilden på fjärden perfekt.
Förväntad information Inkommande information
- Efter 3 timmar har de seglat klart och styr in mot hamnen igen. När Per sätter ned fötterna på bryggan är hans förväntade balansreferensbild fortfarande inställd på att vara på sjön.
Förväntad information Inkommande information
Eftersom Pers hjärna förväntar sig att det ska gunga men inkommande balanssignaler meddelar att det inte gungar, uppkommer en informationskonflikt. Resultatet är en diffus och gungande ostadighetskänsla ungefär som om han var kvar ute på fjärden fastän han nu går på fast mark.
MDD uppstår i samband med landstigning när balansreferensbilden “att vara på gungande båt” kärvar och inte genast byts ut mot referensbilden “att vara på land”. Pers hjärna har helt enkelt en fördröjd uppfattning om att han nu är tillbaka på torra land. Det blir en dålig landstigning för Per.
4.Efter några timmar har den diffusa och gungande känslan försvunnit igen. Sjö-referensbilden har åter bytts ut till Pers ordinarie land-referensbild. Yrselkonflikten har därmed hävts. Pers hjärna upplever precis det som den förväntar sig igen. Därmed har informationskonflikten upphört och yrseln försvunnit.
Förväntad information Inkommande information
Många seglare vittnar om denna vanliga upplevelse efter genomförda landstigningar. För många tycks de dåliga landstigningarna uppträda oftare på för-säsongen innan man vant sig vid att vistas både på land och på sjön. Detta kan tala för att snabbheten i den enhet som sköter om våra balans-referensbilder kan tränas i att snabbare välja och ta fram “rätt” förväntad referens-balansbild i samband med att vi byter rörelsemiljöer.
MDD Mal de Debarquement = mismatch mellan inkommande- och förväntad balansinformation
Förväntad information + Inkommande information = Mismatch/ Gungande känsla
Hur fungerar balanssystemet normalt, om hjärnans arkiv för balans-referensbilder mer info
MDD -syndrom
2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
MDD syndrom är ett tillstånd som beskrevs första gången 1987. Det är när känslan av gungandet efter en landstigning inte försvinner inom några timmar. Istället kan den diffusa gungkänslan sitta i flera veckor. De drabbade kan känna sig desperata över att känsla inte vill avta. Själva balans- och gångförmågan brukar dock inte påverkas. Prognosen är dock alltid god och gungandet försvinner till slut.
Alla MDD tillstånd uppträder inkonsekvent. Gungsymtomen behöver inte uppträda efter varje båttur. Ibland fungerar landstigningen perfekt och symtomen uteblir helt och hållet.
MDD syndrom och spänningsyrsel/ fobisk yrsel
Även patienter med psykiskt utlöst yrsel beskriver en subtil gungande känsla som inte tydligt påverkar balansfunktion och som upplevs under en stor del av den vakna tiden. Det kan vara svårt att avgränsa dessa två tillstånd från varann.
Vad är orsaken?
Idag finns ingen säker förklaring till MDD syndromet. Balansutredningar och röntgen av hjärnan brukar vara normala. Man föreställer sig att funktionen i hjärnans balans-referens-arkiv har hakat upp sig . Hjärnan har helt enkelt inte lyckats byta ut sjö-referens-bilden. Därför irriteras den av en ständigt pågående informationskonflikt.
Vid långdragna besvär kan patienten ofta utveckla en sekundär ångest och nedstämdhet som förvärrar tillståndet ytterligare.
Man spekulerar i en tröghet bland hjärnans transmittorsubstanser. Att kvinnor drabbas så mycket oftare och att särskilt många kvinnor insjuknar efter menopaus kan antyda en hormonkoppling. En del yrselforskare tror att tillståndet kan vara en variant av migrän. En annan förmodan är att den särskilt långdragna gungkänslan i själva verket är ett psykiskt spänningssymtom som initieras av den övergående konflikten i hjärnans balanshanteringsprogram efter landstigningen.
Utmärkande för MDD är att symtomen alltid börjar efter någon slags rörelseexposition. Vanligaste utlösande faktorer är en sjöresa, en längre flygresa eller resa med X 2000-tåg. Tillståndet finns också beskrivet efter en övernattning ombord på en båt för ankar eller efter en natt på en vattensäng.
När man återvänder till samma rörelsemiljö som utlöste besvären d v s åker bil eller båt, rapporterar många avtagande symtom.
Vad är behandlingen?
Tillståndet är så gott som alltid självläkande men gungkänslan kan vara i veckor till månader. Vanliga sjösjukemedel brukar inte ge någon större lindring.
I långdragna och invalidiserande fall har behandling med antidepressiva mediciner och allmän balansrehabilitering med en sjukgymnast rapporterats ha de bästa effekterna. Behandlingsplanen är dock individuell och ska alltid föregås av en balansutredning.
Behandlingar där man exponeras för optokinetiska stimuli d v s röriga synintryck, är vanliga i centraleuropeiska länder.
Var får man hjälp?
Personer med långdragna balansproblem ska utredas hos en yrselintresserad öronnäsahals-läkare, hörsel- och balansläkare eller neurologläkare.