Yrsel som beror på läkemedelsanvändning är vanligt. Eftersom symtomet yrsel är ospecifikt beskriver många läkemedel just yrsel som en vanlig biverkning. Yrseln kan också bero på att det läkemedel man använder har reagerat med ett annat läkemedel i läkemedelslistan s k interaktion. Läkemedelsutlöst yrsel är vanliga hos äldre som tar flera olika läkemedelhar långa medicinlistor. Ett utsättningstest innebär att man slutar helt med det läkemedel som man misstänker ger yrsel.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Förebyggande åtgärder och läkemedel
Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Balans- och Ångestsystem påverkar varandra
Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Lösa kristaller i flera båggångar samtidigt
Kristallsjuka som involverar flera båggångar medför särskilda mönster av ögonrörelser. Dessa undersökningsfynd kräver en van bedömare för att bli igenkända.
Samtidig kristallsjuka i både den bakre båggången och den mellersta båggången medför ögonrörelser som är både vertikala-torsionella (från den bakre båggången) och horisontella (från den mellersta båggången). De torsionella ögonrörelserna är vanligen dominanta över de horisontella. När vissa ögonrörelser dominerar över andra visar sig de icke-dominanta ögonrörelser först vid förnyad lägestestning efter det att båggången med de dominanta ögonrörelserna har behandlats klart.

Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven” är en vanlig yrselorsak som snabbt kan diagnostiseras med HIT och VHIT. Tidig kompensationsträning är mycket viktig. Utebliven diagnos riskerar att medföra utvecklingen av sensymtom och längre tids besvär vid huvudrörelser.

Yrselundersökning
Behandlingen av yrsel bör starta med att den drabbade får en säkerställd diagnos och en förklaring till hur yrselsymtomen har uppkommit. På en yrselmottagning är en noggrann utredning och en försäkran om en korrekt diagnos verksamhetens viktigaste värde. De flesta typer av yrselkonflikter kan idag behandlas på något sätt. Det gäller yrsel som beror på såväl fysiska som psykiska orsaker. För en av de vanligaste yrselorsakerna, godartad lägesyrsel, kan idag omedelbart botande behandlingsmanövrar erbjudas. Människor med yrsel kan te sig svåra att undersöka. Upplevelsen yrsel är unik och personlig och kan inte mätas med några instrument. Den yrseldrabbades beskrivning av sina symtom har i undersökningar visat sig kunna vara en opålitlig och otillräcklig källa för en medicinsk diagnos. Vid yrsel ger blodprov och röntgenundersökningar sällan vägledning. Patienter med yrsel upplever ofta oro och undersökaren kan ha svårt att hålla isär vilka symtom som kan var relaterad till ett kroppsligt fel och vad som beror på oro. Dessutom är det vanligt att även utredande läkare kan känna oro för att missa en allvarlig orsak till yrseln. Yrselutredningar förr, nu och i framtiden. Bara för 10 – 15 år sedan visste man inte särskilt mycket om yrsel. Det var vanligt att patienter med yrsel behandlades med okunskap och förakt och många patienters besvär avfärdades som ”psykiska”, ”inbillade” eller att de berodde på spända nackmuskler. Men under de senaste femton åren har kunskapen om fysiska orsaker som ger yrselkonflikter ökat. Numera förstår man också samspelet mellan fysiska störningar i balanssystemet och hur hjärnan reagerar på upplevelser av fel och förlust av kontrollen. Idag är möjligheten att få en korrekt yrseldiagnos mycket större. Inom de närmaste åren kommer utvecklingen gå mot att allt fler yrselpatienter får ett bättre mottagande, att de blir bättre utredda och att de får bättre hjälp till förstå de komplexa sammanhangen som ger upphov till yrselsymtom. Undersökningsmetoderna för patienter med yrselsjukdomar har tidigare varit begränsade. De senaste 100 åren har man inom sjukvården framförallt utfört olika gå- och ståtester, undersökt kroppens och huvudets nerver och spolat varmt och kallt vatten i öronen för att få en uppfattning om balansorganens relativa styrkeförhållande. De senaste 10 åren har flera nya metoder för att undersöka innerörats balansorgan utvecklats. Utvecklingen är bara i början av sin expansion. Och om ytterligare 10-20 år kommer man troligen skratta åt dagens undersökningsteknik som då kommer att framstå som tafatt.

Typ 3 – totalt signalbortfall
Vestibularisneurit typ 3 innebär en blockering för signalflödet i balansnervens övre och nedre gren. Akuta skador i balansorgan och balansnerver kan diagnostiseras med undersökningarna impulstest HIT, videoimpulstest VHIT, hinnsäckstestet SVV-SVH och kaloriskt prov. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Kompensation och Dekompensation
När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för Dekompensation.

Vestibularisneurit – diagnostik
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit är en av de vanligaste orsakerna till yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av.

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Epleys manöver vänster
Epleys manöver diagnostiserar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång. Vid återfall av Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i vänster bakre båggång. Yrselcenters instruktioner med bilder, huvudvinklar och video. Gör två manövrar med 15 min mellanrum. Om den andra manöver inte längre utlöser yrsel i position 1 är detta tecken på att behandlingen varit framgångsrik. Gör i detta fall ändå en ytterligare manöver. Håll sedan huvudet upprätt ”som en lucia med brinnande ljus i håret” under resten av den dagen. Avgörande för framgång är att göra manövern i de korrekta vinklarna och i föreskriven hastighet. Om manövern i position 1 inte utlöser yrsel talar det för att ihopklumpade flyttbara partikelklumpar saknas i vänster bakre båggång. Och då finns ingen anledning att genomföra denna manöver.

Kristallsjuka – p g a lösa partiklar i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

2 – Specialistvård kristallsjuka
Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.

Blodtrycksrelaterad yrsel
Förändringar i blodtrycket ger yrsel. Yrsel kan uppkomma både om blodtrycket är för högt som när det är för lågt. Framförallt vid lågt blodtryck kan en svimnings- och svartnandekänsla uppkomma.
Hjärnans funktion är beroende av en jämn tillgång till syre. Syresatt blod når hjärnan genom sammanlagt fyra grova kärl till huvudet. Regleringen av huvudets blodtryck är helt automatisk.

Typisk & Atypisk lägesyrsel – diagnostik
För att kunna särskilja atypisk lägesyrsel används i första hand diagnostiska verktyg för att kunna identifiera typisk kristallsjuka. När förväntade typiska undersökningsfynd i den första lägesprovokationen och under en manöverbehandling av kristallsjuka uppkommer, då är det tydliga tecken för att verkligen rör sig om kristallsjuka ”godartad lägesyrsel.

Gufonis manöver vänster
Gufonis manöver mot lösa partiklar i mellersta båggången i vänster balansorgan. Javisst är det Måns Magnusson på bilden! Måns Magnusson är läkare specialist i ÖNH sjukdomar och professor.

Behandling med gravitation
Vid enkla varianter av kristallsjuka med släta rullbara partiklar, är det oftast väldigt enkelt att rulla ut partiklarna ur gången. För att flytta ut lösa partiklar ur bakre båggången med Epleys manöver används gravitations-krafter.

Typ 1 – skadad övre nervgren
Vestibularisneurit typ 1 innebär att balansnervens övre nervgrenen är skadad. Signalerna från balansorganets övre och mellersta båggång och hinnsäcken utriculus blockeras. Detta är den vanligaste varianten av vestibularisneurit. Tillståndet medför yviga horisontella ögonrörelser vid insjuknandet, ofta kan de lätt upptäckas även utan hjälpmedel.

Nackutlöst yrsel
Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Hinnsäcksskador
En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Reptilhjärnan
Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Hjärnstammen
Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Det snurrar! Allt om yrsel och balansstörningar
Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Atypisk lägesyrsel – lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka. Oavsett om känselsprötet är för tungt eller för lätt uppkommer ett signalfel i samband med alla huvudrörelser som avviker från det drabbade känselsprötets normalposition. Känselsprötets neutralposition är när det står rakt upp. Felsignalen är linjär och likadan oavsett om huvudrörelsen är liten eller yvig.

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Atypisk lägesyrsel – lägesyrsel som inte är kristallsjuka
När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador
Välkommen!